Storlek på eboksomslag – hur många pixlar?

eboksomslag

Skärmarnas upplösning har förbättrats. I eboksomslagens forntid, 2011 eller så, var det 600×800 pixlar som gällde överallt. 600×800 pixlar täcker inte ens en fjärdedel av en ipad-skärm idag, så omslaget för din ebok bör definitivt ha flera pixlar. Bilden ska ha webbupplösning, ca 72dpi och bilden ska vara sparad som antingen .jpg eller .gif.

Omslaget är alltså den omslagsbild man inkluderar i eboksfilen och som syns på läsarens platta eller mobil. Inte den separata omslagsbild man brukar ladda upp hos distributörerna och som ofta ska vara högupplöst för att se extra snygg och behovsframkallande ut när någon klickar på den hos näthandlaren.

Det finns ingen allenarådande exakt standardstorlek för eboksomslag, utan tre gällande rekommendationer beroende på vilken typ av skärm eboken ska läsas på. Som utgivare kan man egentligen bara bara gissa om fler kommer att läsa på mobilen (mer avlångt format) än på padda eller tablett (bredare format).

Vilken storlek man väljer beror också på om man tillverkar eboken själv (fritt fram) eller om man använder sig av en tjänst som anger hur många pixlar de vill ha.

Eller vad man tycker ser snyggast ut.

Det måste inte vara en av rekommenderade storlekarna heller, men för att vara säker på att omslagsbilden syns med maximal effekt, gör den alltid minst 1563×2500 pixlar. Om du väljer andra storlekar, se till att proportionerna bredd/höjd är ungefär som på bilden ovan.

Sammanfattning:

  • Ebokens omslagsbild ska vara i webbupplösning, ca 72dpi
  • Bildens filformat ska vara antingen .jpg eller .gif
  • Rekommenderade bildstorlekar är 1563x2500px, 1667x2500px eller 1875x2500px

© Tina Back 2016

 

Smakprov.se eller hur svenska näthandlare inte vill sälja fler böcker

fb_smakprov_851x315

En av teknikens förbättringar är att det blivit möjligt att provläsa böcker. Jag stötte först på fenomenet hos Amazon där man kan ladda hem smakprov på intressanta böcker för att se om de är så bra att man vill köpa dem. Längst bak i smakprovet kan man sedan smidigt trycka på ‘köp’ och fortsätta läsningen utan avbrott.

Eftersom digitala och tryckta format ofta har samma text kan man även kolla hur den tryckta boken är, förutsatt att utgivaren tänkt på att ge ut en ebok. Strömmade ljudböcker följer samma princip. Lyssna på smakprovet och se om du vill köpa. Smakprovet landar bekvämt snabbt och bra i din läsplatta eller app i ett digitalt format.

Hur funkar smakproven hos svenska Adlibris och Bokus 2016?

Svar: Inte alls

Det finns fortfarande inga smakprov att läsa eller att ladda hem direkt från de svenska näthandlarna.

En av de mest outgrundliga svenskheterna gäller läsprov eller smakprov för olika böcker – som alltså är en hjälpfunktion som bidrar till att sälja fler böcker – är att man inte kan hitta dem på det mest självklara stället där man kollar in böcker online, nämligen nätbokhandeln.

Det finns inte ens information hos näthandlarna var man kan provläsa boken någon annanstans!

Som utgivare gör du bäst i att lägga till en länk till smakprovet i din boks beskrivning hos näthandlaren – oavsett var smakprovet ligger tillgängligt. Åtminstone i väntan på att de svenska näthandlarna kommer in i matchen.

Smakprov flockas istället på en alldeles egen sajt, smakprov.se. Ett namn som f ö inte anspelar på böcker eller litteratur överhuvudtaget.

Jag kontaktade smakprov.se 2014 för jag ville lägga upp ett läsprov för min då nyss utkomna e- och podbok om ebokstillverkning. De kunde inte ta emot min smakprovs-epubfil, eftersom de fortfarande bara visade smakprov i PDF-format. Jag struntade i alltihop eftersom inte näthandlarna hade vaknat.

2016 visar smakprov.se fortfarande bara smakproven i PDF-format.

Nu planerar jag att lansera en helt annan bok och tänker testa alla de marknadsföringskanaler som finns. Smakprov.se är en av dem.

Hur man visar upp sin boks smakprovsfil på smakprov.se

Boken måste vara vara registrerad hos Bokinfo för att smakprov.se sen ska visa boken. De laddar upp pdf:n men tankar över all information om boken från Bokinfo. Bokinfo visar f ö också gärna smakprov, men då måste man först kunna länka till smakprovet. Först måste man alltså ladda upp sitt smakprov någon annanstans för att ha en länk att peta in i Bokinfos register. Vilket är något av ett moment 22 för den som tänkt ha bokens smakprov på smakprov.se.

Det är vid det här laget jag måste gå ut och andas lite.

Fråga: Varför kan jag inte bara ladda upp min PDF, eller ännu bättre alla mina smakprovsformat direkt hos en distributör som sen skickar ut dem till näthandlarna där läsaren direkt kan komma åt dem?

Svar: Hos både Elib och Publit (eboksdistributörerna) går det att ladda upp smakprov i flera format. Problemet är bara att näthandeln 2016 inte har viljan och/eller kompetensen att visa smakproven.

Min kommande boks PDF-smakprov hittar ni därför nedan, om ni inte hellre tar er över till smakprov.se för att kolla, innan ni förstås fulla av köplusta klickar iväg till er favoritnäthandel för att införskaffa ett ex.

Jag har full förståelse för om ni går vilse på vägen.

9789198156881

Mer om svensk näthandels tekniska begränsningar här.

Uppdatering 12 juli 2016: Andreas från Smakprov.se kommenterade nedan och ger en mer detaljerad bild av läget. Framför allt förklarar han hur Smakprov.se används av flera aktörer inkl. biblioteken och inte bara funkade som en egen separat webbsajt som jag missförstått saken. Läs gärna 🙂 Och gör ett smakprov om du tänker ge ut en bok!

 

© Tina Back 2016

Save

Så funkar POD – tryck vid beställning

POD2Själva poängen med POD – print on demand, dvs tryck vid beställning, är just att det inte trycks någon upplaga.

Först när någon köper boken via en näthandel eller när bokhandlare och bibliotek gör en beställning trycks exakt så många böcker som beställts.

POD är ett bra alternativ om man inte vill/vågar/har råd att investera i att trycka en upplaga som man sedan kanske inte kan sälja.

POD är även för den som inte har plats att lagra hundratals böcker, inte vill hålla på att skicka dem och ta emot returer, eller som tycker att en distributionstjänst som Stjärndistribution eller Förlagssystem kostar för mycket.

POD löser problemet med distribution, frakt och förvaring.

Fördelar: låg investeringskostnad – ingen ekonomisk risk – sparar tid – ekologiskt sunt; inga osålda upplagor makuleras

Nackdelar: högre omkostnadspris per bok = lägre vinst

Förarbete vid POD

Man behöver ha fixat ISBN åt boken hos Kungliga Biblioteket. Det är gratis.

Det är också bra om man registrerat boken hos Bokinfo (fd Bokrondellen). Bokinfo är knytpunkten mellan förlag/utgivare, bokhandlare, bibliotek och bokdistributörer. Det kostar några hundringar att registrera en ny titel.

Lite hårddraget kanske, men om den tryckta bokversionen inte finns registrerad hos Bokinfo kommer ingen bokhandlare att beställa den. För e-böcker saknar Bokinfo däremot funktion. Ingen bokhandel köper in e-böcker. Näthandlarna får ebokinformationen via distributörerna.

  • Skaffa alltid ISBN och registrera boken själv hos Bokinfo (Bokrondellen), så att du eller ditt förlag står som utgivare (mer om varför detta är viktigt för egenutgivare här)

Hur fungerar POD?

Man laddar upp en tryckfärdig PDF-fil för omslaget (bokens pärmar) och en tryckfärdig PDF-fil för bokens inlaga (allt mellan pärmarna) hos POD-firman som sedan sköter inkommande beställningar, tryck och utskick till kund samt den ekonomiska administrationen.

I det här skedet bestämmer man vilken typ av omslag och papper boken ska tryckas med.

Gör alltid ett provtryck

Nästa steg är att beställa ett provtryck. Det här är en billig kvalitetsgaranti, så hoppa aldrig över provtrycket.

Det är inte förrän man håller ett tryckt exemplar av sin bok i handen som man vet hur boken blir för köparen. Kolla att boken är ordentlig limmad genom att misshandla den lite. Om sidorna börjar trilla ut – byt POD-firma. Det är också i provtrycket man plötsligt ser alla fel man varit blind för tidigare 🙂

Rätta till eventuella fel, gör en ny rättad PDF-fil och ladda upp på nytt. När det enda man hittat är textfel behövs normalt inget nytt provtryck. Om det är problem med själva trycket på något sätt, t ex fel färgskiftningar på omslaget är det säkrast att göra ett nytt provtryck.

Godkänn trycket om allt verkar bra.

Förbered för publicering

Sätt bokens f-pris. F-priset är inköpspriset för beställarna/köparna. Se till att ha tillräcklig marginal för att täcka bokens fraktkostnad. Handlarna lägger sedan på sin del vilket blir priset man ser i butiken.

POD-företag har olika sätt att visa vilka handlare och bibliotek de når. Välj bredast möjliga kanal som boken kan beställas genom.

Tryck sedan på publiceringsknappen hos POD-företaget och boken finns tillgänglig att beställa för handeln och biblioteken.

De flesta POD-företag trycker i det här skedet de pliktex som ska till universitetsbiblioteken och skickar dem dit de ska.

Försäljning, tryck och frakt

POD-företaget sköter nu resten. De får in beställningar från handlare och bibliotek, de trycker boken och de skickar ut den. Utgivaren dricker kaffe och rullar tummarna.

Försäljningsrapporter

Hos ett bra POD-företag kan man logga in och kolla av försäljningen, åtminstone månadsvis.

  • Undvik POD-firmor som inte öppet visar regelbundet uppdaterade beställningar och transaktioner

Med dagens teknik är det inte komplicerat. POD-företaget tar ju uppenbarligen emot bokbeställningar, trycker böcker och tar betalt, alltså måste det gå att visa. Ett POD-företag som inte låter utgivaren ta del av försäljningsinformationen kan ha skäl att inte visa den. Varför ta den risken som utgivare?

Utbetalning av vinst/royalty

En gång i kvartalet (vanligtvis) sätts pengar för sålda exemplar in på kontot eller får man ett fakura-underlag som man sedan fakturerar POD-firman.

  • Nöj dig inte med en POD-firma som utlovar utbetalningar regelbundet

Regelbundet kan innebära en gång om året om inget annat sägs. En POD-firma som inte klarar kvartalsutbetalningar eller åtminstone avtalsenligt varje halvår kan man lika gärna skippa.

Kan jag trycka upp en upplaga fast jag har POD?

Man kan alltid trycka en upplaga hos POD-företaget. Kom bara ihåg att priset per styck är högre än om du beställer direkt från ett tryckeri.

Normalt ska det inte vara något bekymmer att använda sig av en annan part för att trycka en upplaga, men lusläs avtalet – helst före du klickat i att du godkänner användarvillkoren.

När man vänder sig till ett annat tryckeri för att ordna upplagan går det alltid snabbare om man har egna kopior av tryckfilerna sparade på sin egen dator. Även när POD-firman hjälpt en att sätta boken, skapat PDF-filerna och förvarar dem för POD-tjänsten, har man ju som kund betalat för tillverkningen av PDF-filerna och bör alltid se till att få egna säkerhetskopior.

Vem passar POD för?

Om man vill tjäna maximalt på varje sålt exemplar är POD inte det bästa alternativet. Om man tycker det är okej att tappa en del av vinsten mot att beställningar, försäljningar och frakt sköter sig själv är POD suveränt.

Vilka böcker passar POD för?

I de flesta fall är det aldrig lönsamt att göra en inbunden bok (hård pärm) via ett POD-företag, om alternativet ens finns. Detsamma gäller mycket tjocka volymer där bokens vikt gör frakten extra kostsam. Men allt inom pocket till storpocket fungerar alldeles utmärkt.

Ta reda på vad POD-tjänsten inkluderar och kostar

Som utgivare kan man komma att fortsätta använda POD-företagets service under flera år. Ta därför reda på hur mycket tjänsten kostar. Finns det en årsavgift? Måste man trycka och betala för ett visst antal exemplar vid starten? Finns det regler och tidsbestämmelser för hur snabbt kontraktet kan avslutas om man inte är nöjd?

POD ingår ofta i bokutgivningsföretagens olika paket. Då är det svårare att se kostnaderna för enbart POD om man också köpt sättning, e-bokskonvertering, tryckt en upplaga och liknande. Många men inte alla POD-företag har en minimi-upplaga. Den som planerar att åka runt och sälja böcker via signeringar på ICA eller genom att hålla föredrag kan behöva en liten upplaga. Den som inte tänker sälja själv överhuvud taget gör bättre i att välja ett företag som inte trycker något utom vid beställning, förutom provtrycket och pliktexen.

  • Undersök vad den fortlöpande POD-tjänsten i sig kostar och inte bara priset per tryckt exemplar

De bästa POD-tjänster är ofta de som är enklast att förstå: En eventuell uppsättningsavgift för att lägga in tryckfilerna i företagets system. Kostnaden för provtryck och uskick av plikt-ex. Det är det hela. Bokköparen betalar tryckningen och frakten av boken. Det finns inga löpande kostnader för utgivaren.

För den som tänker ge ut sin allra första tryckta bok kan POD ett bra sätt att mjukstarta. Man kan ge ut mästerverket utan att behöva sälja hus och hem. När boken sedan börjar sälja bra, kan man snabbt trycka upp en upplaga som ger högre förtjänst.

Om man upptäcker fel, rättar man till dem i PDF-filen och laddar upp på nytt. Om det visar sig att omslaget inte lockar läsare byter man. Alla gör misstag med sin första bok. Det hör till. Men med POD kan man fixa dem efterhand. Man slipper att upptäcka felen efter att lastpallen med nytryckta böcker oåterkalleligen parkerat utanför dörren.

 

5 vanliga påståenden man ska se upp med när man betalar för att ge ut sin bok

3709203268_1f8afc8392Om du funderar på att ge ut en bok och är ny till hanteringen är det lockande att låta ett bokutgivningsföretag ta hand om alltihop. Det finns bra bokutgivningsföretag. Det finns också mindre trevliga. De mindre trevliga verkar tyvärr öka i takt med att egenutgivning blir vanligare världen över.

När man hållit på med egen utgivning några år blir man rätt cynisk vad det gäller en del fagra löften om hjälp med bokutgivning. Det rör sig om ett par återkommande uttryck och erbjudanden på bokutgivningsföretagens sajter – ingen nämnd, ingen glömd – som får varningsklockorna att börja ringa. Närhelst de här påståendena dyker upp, ta en funderare och lusläs företagets användarvillkor (ja, alla de aptråkiga klausulerna) före du anlitar dem.

Här följer några av de vanligaste påståendena och vad de betyder i praktiken, från irriterande skönmålning via onödiga tjänster till allvarliga brister :

1. Vi är ditt förlag

Betyder:

Vi ordnar bokutgivningsprocessen åt dig mot betalning. Vi förtjänar huvuddelen vårt levebröd på att sälja tjänster till egenutgivare som dig. Vi tjänar praktiskt taget ingenting på att sälja din bok, så det där med marknadsföring är det bäst du sköter själv.

Som egenutgivare behöver man kunna skillnaderna mellan olika typer av bokutgivningsföretag så att man går in i ett samarbete med realistiska förväntningar:

  • Ett förlag är ett företag som betalar en författare för berättelsen och sedan betalar alla kostnader för utgivningen av boken. Ett förlags inkomster kommer från bokförsäljning. Ett förlag har intresse av att sälja så många av dina böcker som möjligt.
  • Ett hybridförlag är ett företag som delar kostnaden för bokutgivningen ekonomiskt med författaren. Ett hybridförlags inkomster kommer delvis från bokförsäljning och delvis från att sälja boktjänster till författaren. Ett hybridförlag har intresse av att sälja så många av dina böcker som möjligt.
  • Ett bokutgivningsföretag är ett företag där författaren/egenutgivaren betalar hela utgivningskostnaden. Ett bokutgivningsföretags inkomster kommer från att sälja utgivningstjänster till egenutgivare, inte böcker till läsare. De har redan gjort sin vinst i och med du köpt utgivningstjänsten. En bokutgivningsfirma gör ingen marknadsföring om du inte betalar för den. Om du funderar på att köpa marknadföringstjänster, kolla först om företaget har gett ut någon bok som finns på topplistorna.

När författaren eller egenutgivaren förväntas betala för hela utgivningen själv har man att göra med ett bokutgivningsföretag, oavsett vad firmanamnet eller säljtexten säger. För ett bokutgivningsföretag spelar det ingen roll huruvida din bok säljer eller ej, så kom ihåg du är den som garanterar kvaliteten och kommer att få stå för marknadföringen.

2. Vi ordnar ISBN

Betyder:

Vi skriver vårt företagsnamn som utgivande förlag när vi beställer de gratis ISBN-numren från Kungliga Biblioteket. I landsregistret LIBRIS står sedan boken registrerad med vårt företagsnamn som utgivande förlag.

Potentiell konsekvens:

De sägenomspunna recensenterna på BTJ (Bibliotekstjänst) som lämnar de viktiga bokomdömena bibliotikarierna ofta använder som underlag innan de beställer, försöker läsa en störtflod av böcker. Det är fullt möjligt att de grovsorterar i ständiga strömmen av nya alster. BTJs recensenter är medvetna om den ökande egenutgivningen. De och bokhandlarna vet mycket väl vilka de vanligaste bokutgivningsföretagen är. Böcker som är utgivna av bokutgivningsföretag har större möjligheter att bli bortsorterade olästa på grund av egenutgivningens ibland välförtjänta rykte. I synnerhet om bokutgivningsfirman inte bara registrerat boken i sitt namn, utan också planterat sin logotyp väl synligt på den tryckta bokens omslag.

Fixa alltid ISBN själv i ditt eller ditt förlags namn. Kräv att din bok trycks utan boktjänstfirmans logga på omslaget. Om de insisterar, kräv att företaget betalar för annonsplatsen. Det räcker att de står nämnda på copyrightsidan.

Betala aldrig en boktjänstfirma för att försvåra möjligheterna att nå ut med din bok.

3. Vi ordnar allt med Bokinfo (fd Bokrondellen)

Betyder:

Vi låter dig betala för att överlåta kontrollen till hur din bok presenteras i det viktigaste centralregistret där alla bokhandlare kollar upp tryckta böcker före de beställer dem.

Potentiella konsekvenser:

Du har just blivit intervjuad i lokaltidningen och vill lägga upp länken till artikeln genast, så bokhandlarna i regionen kan se den och sen vilja beställa din bok. Boktjänstföretaget, som inte får betalt för att lägga tid på dig och din bok efter att den är tryckt, fixar detta i mån av tid. Kanske.

Ordna alltid Bokinfo (fd Bokrondellen) själv så du kan logga in och ändra eller lägga till information om din bok när det passar dig.

Det kostar några hundralappar i en engångsavgift att registrera ett förlagskonto hos Bokinfo. Det kostar sedan ytterligare ett par hundringar att registrera en titel. Man lägger in all information, en omslagsbild, när boken finns tillgänglig och genom vilken distributör. Man kan fortsätta lägga till material som gör boken mer säljbar allteftersom.

Obs! Anmäl endast tryckta böcker och ljudböcker i cd-form till Bokinfo. Distributörer av digitala böcker går direkt till näthandeln och ingen fysisk bokhandlare beställer eböcker eller streamade ljudböcker. För digitala böcker fyller Bokinfo ingen funktion, även om de hävdar det.

4. Vi gör din bok tillgänglig överallt i svenska bokhandlar

Betyder:

Vi listar din bok hos Bokinfo/Bokrondellen, där den blir möjlig att beställa för alla Sveriges bokhandlare, om de nu någonsin råkar höra talas om din bok och mot all förmodan blir intresserade.

Som nämnts tidigare, bokutgivningsföretaget tjänar pengar på att sälja tjänster till dig, inte lägga tid på att sälja dina böcker efter det att du har betalat fakturan.

5. Vi betalar ut din royalty med jämna mellanrum

Betyder:

Vi betalar ut din royalty när det passar oss.

Nyår sker med jämna mellanrum, men du skulle knappast vilja ha din lön utbetald med den typen av ‘jämna mellanrum’, eller hur?

Undvik bokutgivningsföretag som inte klarar att göra schemalagda utbetalningar av dina intjänade pengar. Undvik firmor som behåller dina pengar lite till om du tjänat mindre än en viss summa under kvartalet. Undvik även firmor där du inte kan logga in och se åtminstone månatlig försäljningsstatistik.

Seriösa firmor redovisar försäljningsstatikstiken öppet och betalar punktenligt ut varje kvartal eller möjligtvis halvår. Anlita sådana istället.

Tips för att undvika oseriösa bokutgivningsföretag

  • Fråga andra egenutgivare vilka bokutgivningsföretag de rekommenderar i olika föreningar (Egenutgivarna och Seriff t ex) och i författar- och egenutgivningsgrupper på nätet.
  • Köp inte en paketlösning med onödiga tjänster. Be om offert bara för de tjänster du verkligen behöver.
  • Lusläs avtalen. Hur tråkigt det än är kan man undvika stora problem helt genom ta reda på vad för sorts samarbetspartner man funderar på att anlita. Ett seriöst företag tar sig inte rätten att skapa nya produkter av ditt verk eller sälja det i tredje hand eller lägga ut din bok i en form du inte godkänner på sajter där du inte vill ha den.

Seriösa företag tenderar att ha tydligt utfästa engångskostnader och saknar saker saker som årslånga avtal eller löpande avgifter.

Kom ihåg att du anlitar bokutgivningsföretaget. Är du inte nöjd måste du kunna avbryta samarbetet omedelbart.

Om du känner att du råkat ut för ett oseriöst företag – berätta om det, vitt och brett och i detalj. Dels för att hindra att andra råkar ut för samma sak, men framför allt för att skumma bokutgivningsföretag bara skärper sig när deras dåliga rykte får dem att tappa kunder.

Kommer du på flera tveksamma påståenden? Nämn dem gärna i en kommentar nedan.

 

Text: © Tina Back 2015
Bild: photo credit: Looking For Clues (188 / 365) via photopin  (license)

 

Litet förlag ♥ liten målgrupp

one_stl

När man pratar om att få bokutgivning att gå med vinst är det viktigt att komma ihåg att olika typer av utgivare har olika förutsättningar och olika omkostnader.

Ett storförlag har anställdas löner, hyra, lagerhållning m m med i beräkningen. En mikroutgivare som jag är å andra sidan lite som ett enmansband som får plats i garderoben.

Större traditionella förlag (dvs sådana som står för alla kostnader när en författares bok ges ut) behöver i runda tal sälja 800-1 000 ex för att få en bok att gå ihop ekonomiskt. Helst ska den försäljningen ske under de första 6 månaderna eftersom rotationen är snabb i boklådornas hyllor.

En mikroutgivare med viss branschkunskap kan ge ut en bok som håller samma produktionskvalitet som storförlagets, men behöver ofta ‘bara’ sälja runt 200 ex för att nå break even.

Det här har intressanta följder:

Samma bok som av ett storförlag bedöms ha för liten målgrupp för att vara affärsmässigt intressant, kan vara ekonomiskt sunt att ge ut för en liten utgivare med låga omkostnader.

När jag som mikroförläggare bedömer om ett bokprojekt håller affärsmässigt är målgruppens storlek en viktig faktor. Så länge det finns 500 potentiellt intresserade köpare för min bok när jag ger ut den och jag vet hur jag enkelt och med låg kostnad kan nå dem (♥ Internet) kan projektet vara värt att genomföra. Jag kommer inte att bli rik, men förmodligen inte heller gå back.

Lite av min affärsidé är att ge ut den typ av böcker tillräckligt många vill läsa men som de större förlagen inte ger ut för att de inte är lönsamma – för dem.

Före jag gav ut min första bok om hur man gör eböcker hade jag rekat. Det fanns grupper online där folk ställde frågor om hur man skapar en ebok, men samtidigt fanns ingen instruktionsbok på svenska. Det var ett enkelt beslut: Det fanns en tillräckligt stor målgrupp. En målgrupp som av utvecklingen utomlands av döma snart skulle växa. Jag hade lärt mig programmera eböcker under ett tidigare bokprojekt. Så jag satte mig ner och skrev boken som saknades.

Hade jag kunnat sälja in den till ett förlag? Kanske. Men det hade tagit upp till ett halvår att ens få reda på om det fanns förlagsintresse. Om någon sedan velat ge ut den så hade det tagit ytterligare 1 år innan den fanns ute att köpa. Plus att jag hade varit förlagsutgiven tidigare och visste just hur liten del av vinsten royaltyn faktiskt är för förlagsutgivna författare.

Eftersom det rörde sig om en faktabok som folk generellt är beredda att betala lite mer för valde jag att ge ut tryckvarianten som POD (tryck vid beställning) via Publit, trots att det ger mindre marginal per ex. Beslutet berodde på att jag var osäker på hur många tryckta ex som skulle gå åt för en bok om eböcker. Sen bodde jag utomlands och hade svårt att rodda distributionen effektivt. POD löste problemet. Bara så många böcker som säljs trycks.

Min första bok på svenska nådde break even efter 3 månader därför att boken fyllde ett behov som andra förlag missat. Försäljning och lån som skedde utan någon som helst marknadsföring.

Om du är en hängslen&bälte-person som vill minimera risken att gå back ekonomiskt på ditt bokäventyr:

– Ta reda på om det finns en tillräckligt stor målgrupp för boken före du publicerar den

– Leta upp målgruppen och lär känna dem om du inte redan är en av dem: Vad gillar de? Vilken bok saknar de? Vid vilka vattenhål häckar de och när? När det blir dags att marknadsföra vet du var.

– Fundera på vilken typ av försäljning som passar boken och dig bäst, POD eller tryckt upplaga med olika distributions- och fraktalternativ. Eller kanske en kombination av båda?

Att ett stort förlag inte vill ge ut en bok betyder inte alltid att det inte finns en tillräckligt stor målgrupp för den. Allting är relativt. En mindre målgrupp kan passa ett litet förlag förträffligt.

Nästa projekt: Lasse-Majas besynnerliga äventyr

FB-Banner1

Jag höll på med research om det tidiga 1800-talet för ett annat senare projekt när jag snubblade över Lasse-Majas memoarer för ett par månader sedan. Tjuven i kvinnokläder, originalet bakom den numera mer kända barndeckarduon och en fascinerande person.

Lasse-Maja spelade kvinna och lämnade en strid ström av bestulna fästmän efter sig. Han gjorde inbrott och länsade fickor. Han stal hästar. Han jagades av polis och arga bybor.

På sin ålders höst ångrade han ingenting. Efter att ha blivit benådad från fängelset efter nästan 30 år for han land och rike kring och berättade skrönor om sitt liv på scen. Han blev så omtyckt att folket i trakten där han slagit sig ner att de ville göra honom till riksdagsman.

Under fängelsetiden gav han ut sina memoarer. Boken blev Sveriges första bästsäljare. Den gavs ut i otaliga upplagor och skillingtryck.

Det var synd att Lasse-Maja höll på att glömmas bort.

Det borde finnas en liten men stadig grupp läsare för den här boken, tänkte jag. Historiskt intresserade, brottsintresserade, memoarläsare och transor.

Boken jag läste var en faksimilupplaga, kopierad från en förlaga från 1800-talet. Den var inte lätt att läsa. Texten var en enda tjock massa. Det var så onödigt. Det var ju en underhållande historia. Boken ger en bild av ett svunnet Sverige berättat av en färgstark och allt annat än slätstruken individ.

Någon skulle kunna ge texten en typografisk ansiktslyftning. Någon kunde göra ett nytt snyggt omslag. Någon borde göra en kulturinsats.

Upphovsmannen var sedan länge avsomnad och texten var fri att använda.

Och så hamnade Lasse-Majas besynnerliga äventyr på min utgivningslista.

  • Läs mer om bokens sättning här.

Hur jag slutade drömma och började publicera

golden-gate-bridge-in-san-francisco-725x544

San Francisco 2011

Jag hade just skrivit klart det första utkastet av min tredje roman. Till skillnad från de två första som aldrig kommer att lämna skrivbordslådan tyckte jag att jag åstadkommit något som höll för ge ut.

Tillsammans med en vän hade jag försökt sälja in ett barnboksmanus med illustrationer till amerikanska förlag tidigare och hade ett hum om vad jag borde gör härnäst: Hitta en agent som ville signa mig och mitt outgivna mästerverk.

De största förlagen i USA kan man inte skicka in sitt manus direkt till. De tar bara emot manus inskickade av agenter ( – inte hela sanningen, men vad jag visste just då – ). Agenterna fungerar som obetalda lektörer. Mindre förlag går det ofta bra att skicka direkt till, men man ska alltid kolla på förlagets webbplats.

För barnboksmanuset hade vi valt förlag som inte krävde agent eftersom vi båda tyckte det var slöseri med tid. Mitt romanmanus passade däremot för några av de större förlagen i genren, så det var bara att ge sig ut på agentjakt.

Jag googlade ‘query an agent‘. Listan med tips på hur man formulerar det perfekta följebrevet till en agent var lång. Kloka och erfarna Jane Friedman har en bra genomgång för allting litterär agent i USA för den som är intresserad.

Under sökandet efter agent-info hamnade jag också på några bloggar där agenter offentligt dissade gröna författares följebrev. Det värsta var kommentarerna där författar-wannabes hejade på dissandet som en flock hyenor i hopp om att imponera på agenten.

Men googlandets skyddsänglar var med mig och på mystiska vägar hamnade jag på Joe Konraths A Newbies Guide to Publishing. Det var första gången jag hörde talas om egenutgivning.

Internet hade hänt. Eböcker hade hänt. Amazon hade hänt. Det var en ny värld med nya villkor för författare.

  • Man behövde inte en agent.
  • Man behövde inte ett förlag
  • Man kunde skriva sin bok, publicera den och kamma hem huvuddelen av förtjänsten

Det här slog ner som en bomb i min bokliga världsbild. Allt jag trodde jag kunde om bokbranschen var med ens förlegat och i förändring.

I det ögonblicket slutade jag vänta på att bli godkänd för förlagspublicering och började planera utgivningen av min nästa bok.

Och så har det fortsatt sen dess. Jag ger ut böcker; tryckta och eböcker, på engelska och på svenska. Jag lär mig nya saker genom att prova mig fram.

Den här bloggen är om misstagen, om vad som funkat och om förändringarna i bokbranschen som påverkar möjligheterna att publicera och sälja böcker.

Om du är som jag och inte gillar att vänta, om du föredrar att ha kontroll över ditt skrivande och inte har något emot att jobba häcken av dig på dina egna bokprojekt – hoppas jag att den här bloggen kan vara till nytta eller varnagel.

Men.

Egenutgivning är inte för alla. En del böcker och författare passar bäst för traditionella förlag. Det finns inte den enda rätta vägen, det finns alternativ. Välj det som passar din bok – och dig – bäst.