Proffsig produktbild av din bok – använd en mockup

mockupx3

Att kunna visa en proffsig produktbild på din bok är en viktig del av marknadsföringen. Men vad gör man om man inte är proffsfotograf? Med tillgång till Photoshop och en bra mockup-mall går det att få imponerande resultat.

En mockup är på vanlig svenska en prototyp eller en modell som realistiskt och professionellt visar en produkt som kanske fortfarande bara är på idéstadiet.

Mockups är vardagsmat inom annonsvärlden idag. Uppslagna glansiga magasin, skärmar med märkets info, mobiler som visar specifika saker på skärmen, tröjor, muggar, bilar och – böcker. Nästan ingen hyr en fotograf för de här jobben längre. Man gör dem snabbt och relativt enkelt i datorn istället.

mockup1På bilden ovan är både rapportomslaget och bilden på skärmen utbytbar. Ni hittar mer av samma hos Mockupworld.co.

En snygg produktbild är ett lyft för hemsidan, i annonser, rollups, broschyrer och pressreleaser. En liten investering i rätt mockup och resultatet ser att ha kostat mångdubbelt mer.

Gör en mockup för din bok

Ingredienser:

  • Bild på bokens omslag (300dpi om produktbilden ska tryckas)
  • Photoshop + baskunskaper i programmet
  • Mockupfil i .psd (ofta en bild med många lager för bildens olika delar och skuggor)

Börja med att googla mockup book. Man får tyvärr inte napp om man googlar på svenska på det här området.

Det finns gratis och köpvarianter av mockups. I båda fallen är det bäst att läsa det finstilta om vilka villkor som gäller för användandet av mockupfilen.

Mockup-mallen i bokexemplet i början av artikeln hittas hos Dealjumbo.com. Allt som krävdes för att få tillgång till en gratis mockup var att sajna upp sig till ett nyhetsbrev. Free Creatives samlar flera olika mockups av olika slag. Det finns många fler än de som nämnts här. Man letar tills man hittar den typ av mockup man vill ha: Framsida, fram- och baksida, uppslagen bok, pocket, inbunden, rapport och tunna eller tjocka bokvarianter, med bakgrundsmiljö eller utan.

I korthet klistrar man in omslagsbilden i lagret ovanför det lager man vill att bilden ska smälta ihop med i mockup-mallen och anpassar storleken grovt.

Googla How to Insert Your Art into a Mockup Template eller mockup tutorial, så hittar man YouTube-filmer som visar hur man gör.  Beroende på vilken version av Photoshop man använder kan en del detaljer skilja sig åt.

Här är några fler varianter gjorda med samma mockup-mall:

lm-books-mockup-yellow lm-books-mockup-red

lm-books-mockup-orangelm-books-mockup-green lm-books-mockup-blueLycka till med dina egna mockup-bilder!

© Tina Back 2016

 

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Storlek på eboksomslag – hur många pixlar?

eboksomslag

Skärmarnas upplösning har förbättrats. I eboksomslagens forntid, 2011 eller så, var det 600×800 pixlar som gällde överallt. 600×800 pixlar täcker inte ens en fjärdedel av en ipad-skärm idag, så omslaget för din ebok bör definitivt ha flera pixlar. Bilden ska ha webbupplösning, ca 72dpi och bilden ska vara sparad som antingen .jpg eller .gif.

Omslaget är alltså den omslagsbild man inkluderar i eboksfilen och som syns på läsarens platta eller mobil. Inte den separata omslagsbild man brukar ladda upp hos distributörerna och som ofta ska vara högupplöst för att se extra snygg och behovsframkallande ut när någon klickar på den hos näthandlaren.

Det finns ingen allenarådande exakt standardstorlek för eboksomslag, utan tre gällande rekommendationer beroende på vilken typ av skärm eboken ska läsas på. Som utgivare kan man egentligen bara bara gissa om fler kommer att läsa på mobilen (mer avlångt format) än på padda eller tablett (bredare format).

Vilken storlek man väljer beror också på om man tillverkar eboken själv (fritt fram) eller om man använder sig av en tjänst som anger hur många pixlar de vill ha.

Eller vad man tycker ser snyggast ut.

Det måste inte vara en av rekommenderade storlekarna heller, men för att vara säker på att omslagsbilden syns med maximal effekt, gör den alltid minst 1563×2500 pixlar. Om du väljer andra storlekar, se till att proportionerna bredd/höjd är ungefär som på bilden ovan.

Sammanfattning:

  • Ebokens omslagsbild ska vara i webbupplösning, ca 72dpi
  • Bildens filformat ska vara antingen .jpg eller .gif
  • Rekommenderade bildstorlekar är 1563x2500px, 1667x2500px eller 1875x2500px

© Tina Back 2016

 

Omslag till Lasse-Majas besynnerliga äventyr

omslagsbloggpost

Omslaget till en historisk bok får gärna förmedla tid och plats. När jag började fila på omslaget till Lasse-Majas memoarer ville jag ha en bild som tydligt illustrerade en epok men som samtidigt var ny för de flesta. Helst en svensk historisk bild.

Före internet hade den här delen av designarbetet tagit evigheter: Leta bild, hitta vem som innehade bildrättigheterna, kontakta dem, komma överens osv. Nu tog det sammanlagt någon timme. Jag hittade rätt bild nästan genast:

originalFoto: ©Vänerborgs museum: Rullgardinsmålning, Vänerborg 1820-tal, okänd konstnär.

Vänerborgs museum var trevliga att ha att göra med. För en blygsam summa köpte jag rätten att använda fotot till bokprojektet.

Turligt nog var bilden i tillräckligt hög upplösning för tryck (300dpi) och precis så stor att den fungerade för den pocketstorlek jag tänkt.

Men jag ville också ha med Lasse-Maja med på omslaget. En självbiografi som inte visar huvudpersonen känns lite trist.

Det enda samtida som finns i bildväg är ett porträtt från fängelsetiden, som man bör tilläggas. Det är inte så man föreställer sig Lasse-Maja. Bilden skulle inte sätta igång fantasin på det sätt jag ville.

LasseMaja_50

Jag lade med porträttet i slutet av boken istället.

I den här vevan såg jag en löpsedel från 1970-talet om något brottsrelaterat. På den tiden kunde man inte avpixla misstänktas ansikten. Istället lade man ett stort svart block över ögonen och delar av ansiktet. Det ger mycket mer mystik.

Jag fick en idé. Jag ville ha något i stil med en gammaldags löpsedelsbild av Lasse-Maja. Problemet var förstås att under Lasse-Majas brottskarriär hade kameran inte uppfunnits. Annars hade jag kunna mixa ihop något sånt här:

gatubildfotoramjpg

Samtidigt skulle alla historiskt intresserade direkt veta att bilden var fejk och kanske låta bli att köpa boken bara av det skälet.

Tillbaka till ritbordet och rullgardinsmålningen från Vänersborg…

Historiska böcker får gärna vara lite konservativa i utformningen. Eftersom jag inte kunde fylla hela omslaget med målningen valde jag att lägga till min egen illustration av Lasse-Maja för att förstärka självbiografikänslan.

bluelady

En äldre bok kan gärna ha titeln i ett typsnitt som ger associationer till äldre tider, så länge det är lätt att läsa. Själv tyckte jag att en senare utgåva med titeln ‘Den byxlöse äfventyraren’ var klart bättre som titel. Samtidigt var det viktigt att det går fram att detta är en självbiografi. Och det var Bonniers som satte den fyndiga titeln, inte Lars ‘Lasse-Maja’ Molin själv.

Men varför välja när det går att få plats med allt?

coverOL

Första utkastet ovan.

Filade sedan bort den lilla fula vita kanten på figuren före tryck. Grafisk design – ett evigt pillande med detaljer.

Omslag och inlaga klar. Eboksversionen smygsläppt. Marknadsföring och tryck nästa.

 

 

 

 

Hur väljer man bild och design för ett bokomslag?

omslagibrukWEB

Bilderna ovan visar olika stadier och situationer ur ett bokomslags liv 🙂

1. Framsidans original, 2. Nylevererad från tryckeriet, 3. Utnämnd bland årets bästa faktaböcker av Adlibris, 4. I skyltfönstret på Hamrelius bokhandel i Malmö, och 5. Tryckeriet Booksfactorys Bozenna visar och säljer boken på bokmässan i Göteborg 2015

Omslaget i fråga tillhör Maria Bielke von Sydows Skrivande röster – inspirationshandbok för skrivsugna (2015). Den skyldiga designern är jag.  Maria önskade ett omslag som tydligt sade faktabok, omslaget skulle stå ut bland andra skrivhandböcker och ge ett varmt och positivt intryck.

Om vi för en stund bortser från hur hårt och hjärtligt Maria har jobbat med att marknadsföra boken så är det fortfarande en bok som syns och som syns på rätt sätt. Den som letar efter en ny skrivhandbok kommer att ha svårt att inte se Skrivande röster i en trave bland andra liknande böcker. Och när den väl fångat någons uppmärksamhet ökar chansen att de plockar upp den och läser baksidan. Texten på bakidan är för övrigt perfekt för sin målgrupp.

hela_omslaget_webb

Ett bokomslag ska alltså fungera vid en mängd olika tillfällen, men framför allt vara lockbete för den som aldrig har hört talas om din bok.

Här är några saker att tänka på för den som funderar på bokomslag.

  • Visa bokens genre tydligt
  • Var iögonfallande
  • Visa bokens stämning/atmosfär

De flesta läsare har en eller ett par favoritgenrer i bokväg. När man läser genreböcker regelbundet lär man sig hur omslagen brukar se ut. När man går till bokhandeln på jakt efter nästa läsupplevelse letar man efter böcker som ser ut ungefär som de man redan läst.

Det finns en fara med att vilja ha ett alltför unikt bokomslag. Om man som utgivare väljer ett omslag som inte alls ser ut som de brukar i genren riskerar man att de läsare som skulle uppskatta boken mest inte ser den. Omslaget ska helst designas för målgruppen, inte för utgivaren eller författaren.

Vad som är trendigt inom olika bokgenrer ändras över tid. Vad som är modernt nu kommer att vara passé om några år. Så välj hellre ett omslag som passar en inkommande trend än den som varit etablerad de sista fem åren.

Om det visar sig att bokens omslag inte säljer går det att byta utan att ändra ISBN. Man ändrar inte personnummer bara för man byter tröja.

Var hittar man rätt bild för omslaget?

Det beror på vad för typ av illustration/er man är ute efter. Leta inspiration genom att studera liknande nyutkomna böcker. Kom ihåg att foton och illustrationer har upphovsrätt. Respektera upphovsmannen. Du vill inte att någon piratkopierar din bok, eller hur? Piratkopiera inte någon annans foto eller illustrationer.

Bildbyråer har hundratusentals bilder där man kan köpa rättigheten att använda en bild till sitt omslag för en överkomlig summa. Vanliga utländska sajter är t ex istockphoto, Dreamstime, och Fotoolia. Det finns foton man får använda gratis, men dubbelkolla alltid licensavtalet.

Att köpa loss bilden helt brukar vara dyrt. De flesta nöjer sig med att köpa en icke-exklusiv publiceringsrätt. Det betyder att man får använda bilden på omslaget, men att andra kan köpa rätten att använda samma bild.

Samma populära foton återkommer ofta på bokomslag när man kollar hos näthandlarna. Fotografen som tog bilden av två framsträckta tomma kvinnohänder har tjänat en hacka vid det här laget. Olika designers har lagt in olika bakgrund och placerat olika saker i fotots händer, snäckor, stenar, handskrivna lappar osv, men grundbilden av händerna förblir densamma.

Tips vid köp från bildbyråer

  • Läs användarvillkoren. Det finns saker man inte får göra med bilden
  • Välj inte de populäraste fotona. Ta hellre ett eget foto av liknande motiv istället
  • Bearbeta fotot med filter, beskär det, kombinera med andra foton osv. Se till att slutresultatet blir unikt

Illustrationer

Jobba med en illustratör om det är vanligt med illustrationer på omslaget i bokens genre. Kolla in Kim M Kimselius samarbete med illustratören Mats Minnhagen för väldigt tydlig branding av böcker. Jag är just nu väldigt förtjust i  Jenny Holmlunds illustrationer till  Eli Åhman Owetz fristående bokserie med nostalgikänsla.

Vid förlagsutgivning brukar förlaget kontakta och skriva kontrakt med illustratören. Egenutgivaren kontaktar illustratören själv. Det finns olika varianter, men rent generellt uppskattar illustratörer att få betalt för utfört arbete. Var beredd på att en illustratör kanske inte tycker att 25% av högst eventuella framtida royalties är ett fantastiskt erbjudande värt en veckas arbete.

Bra att veta: En grafisk designer är den som formger text och bild till en enhet på omslaget och inlaga. Designern är en ‘gun for hire’, dvs utför jobbet mot betalning. Den som tagit fotot eller gjort illustrationen har upphovsrätt till bilden. Samma sak med typsnitt som oftast skyddas av copyright. Den grafiska designern har normalt inte samma starka upphovsrätt till bokomslaget eftersom det består av delar som redan är upphovsrättsskyddade. Det betyder att när man betalat den grafiska designern för formgivningen och filerna brukar publiceringsrätten till omslaget övergå till den som betalat för arbetet.

Det sägs att man inte ska döma en bok efter omslaget utan efter innehållet. Men om ingen köper boken kommer ingen heller att läsa innehållet. Välj rätt omslag för din bok. Ett bokomslag kan mycket väl vara hemmagjort, så länge det inte ser hemmgjort ut.

Bokens omslag är jätteviktigt. Ställ de viktiga frågorna: Ser boken ut att höra hemma bland liknande böcker? Sticker omslaget ut bland andra böcker i samma nisch? Ger omslaget rätt magkänsla för innehållet? Ser omslaget ut som om något av de stora förlagen gett ut boken?

Uppdrag: Bokomslag till Frankenstein

frankie_banner

De här posterna är för dig som är intresserad av bokomslag. Tankegångar och skisser kring hur bokomslag blir till i min verkstad. Hoppas de kan vara till nytta

April 2015. Mikael Norrman på Booqla kontaktade mig för att formge omslaget till Frankenstein.

Bakgrund: När det börjar bli dags att trycka behöver man en PDF-fil. Boktjänstföretagen Booqla har utvecklat en tjänst där kunden själv gör tryckoriginal i PDF-format efter mallar. Man väljer bokstorlek och typsnitt. Marginaler och paginering är förinställt, men kan justeras. Manusets text hälls så att säga in i mallen man valt och det blir så många sidor som behövs. Det går sedan att beställa tryck i mindre eller större upplagor eller ta PDF-filen någon annanstans.

Men Booqla är känt för eböcker, inte tryck. De behövde en bok som provexempel för att sälja in tjänsten. De hade valt Frankenstein på engelska (upphovsrätten har löpt ut och vem som helst kan ge ut boken) och hade gjort inlagan med sin makalösa manick. Nu behövde de ett omslag.

Förarbete: Googlade Frankenstein i alla möjliga visuella former. Skissade. Boken skulle tryckas i storpocketformat och jag tänkte yngre målgrupp / stark grafisk illustration / skräckinspirerat typsnitt.

Version 1: Tog fram det japanska bläcket och penseln. Lade sedan till mer svart bakgrund i datorn.

frankie_sv  frankie_CMYK

Som avslutning testade jag ett par olika varianter av typsnitt. Så här blev det första utkastet:

Karloffweb

Jag var inte helt nöjd, så jag skickade bilden till min kloke bror.

”För mycket Karloff” sade han.

Bror hade rätt. Det här hade man sett förut. Tillbaka till ritbordet.

Version 2: Jag läste på om romanens innehåll och gick ifrån filmens svart/vita uttryck. Boken handlar i korthet om hur Doktor Frankenstein skapar varelsen och sedan blir förskräckt och försöker fly från sin skapelse. Varelsen/monstret å sin sida vill bli erkänd och älskad, men alla skyr honom. Frankensteins monster är ensam i världen. Den omgivande naturen är hård och utan misskund.

Nytt målgruppstänkande: klassikerläsare och studenter / stramt bildspråk / klassiskt typsnitt. Ett omslag som mera visar på innehållet än populäruppfattningen av Frankensteins monster.

Jag ville se monstret ensamt i ett tydligt landskap. Skissar kala kullar.

horizon

Blir inspirerad av landskapsmålare från 1930-talet som förenklade marken till mjuka former. Från det är steget till Art Deco inte långt:

1FrankieWebb

Det nya omslaget har inga Karloff-vibbar alls. Kloke bror godkänner illustrationen.

Kunden gillar omslaget. Alltid lika härlig känsla.

Och så här blev den tryckta boken. Matt omslag, storpocketformat, ca 220 sidor.

frankie_trycktWEBB

Obs! Lägg märke till vilken skillnad det är när bilden visas på en upplyst skärm och i det tryckta formatet. Det är samma färgnyanser. Tryckt upplevs alltid som mörkare. Det är viktigt när man gör omslag att känna till att mörka nyanser som ser bra ut på skärmen kan behöva ljusas upp en hel del för att inte den tryckta versionen ska bli alldeles för mörk.

Ofta behöver man göra både en och två versioner innan man hittar fram.

Jag tycker för det mesta att min första version inte håller. Det beror nästan alltid på att den liknar något jag sugit upp tidigare. Men jag verkar behöva få idé nummer 1 ur systemet innan jag kommer vidare.

En av mina lärare brukade säga:
Välj idé nummer 4, för den har ingen annan tänkt på

Det är ett av de bästa råd jag fått.