Författar-webbsajt eller bok-webbsajt?

lm-hemsida2

Ett eget utrymme på nätet ger en fantastiskt möjlighet till marknadsföring. Bäst av allt, du har kontroll över vad som visas och vad som finns tillgängligt på ett helt annat sätt än om du använder en layoutmässigt låst plattform som t ex Facebook.

Facebook har ändrat sina algoritmer genom åren och är inte längre ett särskilt bra verktyg för synlighet. Det är enkelt att sätta upp en FB-sida, men få ser idag dina uppdateringar i sina flöden även om de en gång gillat sidan.

Skapa gärna en FB-sida, men länka till nyheter på din egen webbsajt i posterna.

Det finns två varianter av egen webbsajt för marknadsföringsändamål; för författaren eller för boken.

Författarwebbsajt

Om du är författare och tänker skriva många böcker är en författarwebbsajt det självklara valet. Skaffa en domän i ditt författarnamn. På författarsajten samlar och uppdaterar du all information om dig och dina böcker allteftersom. Media kan hämta din författarbiografi i kort-, mellan- och lång form och ladda hem högupplösta foton av dig och bokomslagen, kontaktinformation och kontaktinformation på engelska (den här sidan kallas ofta pressrum på svenska). Om något utländskt förlag/agent blir intresserade av att ge ut din bok utomlands – gör det enkelt för dem att kontakta dig via din webbsajt.

För faktaboksförfattare som också ger kurser, håller föreläsningar eller helt enkelt är landets online-expert på minigrisar, glutenfritt eller resmål är en webbsajt med en aktiv blogg en av grundstenarna. Dels skapar bloggposterna trafik och trogen publik, dels kan man samla ihop bloggposterna till nästa bok.

Skönlitterära författare verkar oftast blogga om skrivande, vilket i och för sig kan vara intressant för andra som skriver men lätt blir enahanda. Hellre inte blogga alls än en 74:e post om gestaltande. Å andra sidan visar undersökningar att man aldrig kan gå fel med katt och hundbilder.

Det finns skönlitterära författare som bloggar kontinuerligt. Science fictionförfattaren John Scalzi och Neil Gaiman t ex, men de bloggar sällan om just skrivande utan om andra saker. Bloggen fungerar i bästa fall som en bro mellan författaren och fansen.

Den författare som gillar att blogga lägger till en blogg på sin hemsida helt enkelt.

Ett vanligt tips är att be besökare signa upp sig för nyhetsbrev, som i sin tur är ett sätt att få fansen att köpa boken direkt när den släpps så att den åker uppför topplistorna med raketfart.

Kolla andra författares webbsajter för tips, men också saker som kanske inte passar dig.

Basinnehåll för författarwebbsajt:

  • Landningssidan (Hem) ska göra det solklart att besökaren hamnat rätt. Författarnamnet i stora bokstäver. Ett foto av författaren. Bilder på bokomslagen och gärna extra fokus på nästa/senaste mästerverket.
  • Bokbeskrivningar och länkar dit boken kan köpas och/eller webbutik.
  • Nedladdningsbar 1-sidas pressreleaser för senaste böckerna med innehållsbeskrivning, bokfakta och kort info om författaren.
  • Flik med kontaktuppgifter på svenska och engelska.

Bokwebbsajt

Om du bara tänker ge ut en bok eller om du funderar på att bli förläggare funkar en separat bokwebbsajt bättre. Förlaget är för det mesta helt ointressant för journalister, bokköpare och läsare. När de googlar efter att ha hört om boken är det knappast förlagsnamnet de kommer att söka på, eller hur?

Skaffa en domän i titelns namn, de troligaste sökorden eller förlagets namn om planen är flera böcker.  Det är enkelt att lägga till en separat boksajt i form av en blogg kopplad till förlagsdomänen. Och sedan ytterligare en blogg för nästa bok, osv.

Om du inte är webbdesigner gör många webbhotell det enkelt att lägga till en blogg under domänen med en mall hämtad från WordPress eller någon annan stor webbsajt/bloggplattform. Bara för att man utgår från en bloggdesign betyder inte det att man måste blogga och konstant fylla på med nytt innehåll. Tvärtom. Boksajten kan vara statisk. Se bara till att all nödvändigt info finns för den som vill kontakta dig.

Håll designen enkel. Menyraden ska helst bara ha ett fåtal alternativ eftersom syftet är att besökaren direkt ska hitta vad de letar efter. En landningsida (Hem), en sida för media (pressrum) och en sida med kontaktinformation räcker ofta. Vill du blogga kontinuerligt lägger du till en sida för bloggen.

Bokwebbsajten för nyutgåvan av Lasse-Majas besynnerliga äventyr är en gratis WordPress-blogg som ligger under företagsdomänen Nordlitt (URL: http://lasse-maja.nordlitt.com/ ).

Så här ser övre delen av landningssidan/hemsidan ut. Det finns inte mycket att tveka över.

lm-hemsida2

Använd sajten som informationsbas, inte ren säljsajt. Kom ihåg att sajten är till för både journalister och nyfikna läsare som funderar på att köpa boken.

Meningen är att den som besöker sajten ska få all information man söker på ett lättåskådligt sätt. Bjud gärna på extra information i små visuellt behagliga munsbitar. Försök bygga en mysig koja för allting som har med boken att göra. Målet är att det ska vara kul och kravlöst att klicka på olika saker på sajten.

Gärna en trevlig webb-butik eller länkar till bokens sida hos de vanligaste näthandlarna.

Målet är att besökaren ska få en positiv känsla som spiller över på allt som har med boken att göra.

Så här ser extramaterialet ut längre ner på landningssidan:

lm-hemsida3

Två av posterna på bokwebbsajten ovan är ren bokfakta, tre är saker som inte finns med i boken, en är personinformation. Extramaterialet gör webbsajten värd att utforska.

Basinnehåll för bokwebbsajt:

  • Landningssidan (Hem) visar att besökaren hamnat rätt. Rätt ord som talar om vad sajten handlar om. Bilder på bokomslaget.
  • Flik för Media eller Pressrum där den lataste journalisten i världen kan hitta allt som behövs för att klippa och klistra ihop en artikel om boken utan att kontakta någon överhuvudtaget: beskrivning av boken, bokens tillkomst, foton, citat, osv.
  • Bokfakta som isbn, bokformat, distributörer ifall en intresserad återförsäljare hittat till sajten.
  • Flik med kontaktuppgifter på svenska och engelska.
  • Flik med länkar till nätbutiker där boken kan köpas och/eller webbutik.
  • Nedladdningsbar pressrelease.

Vare sig du väljer att skapa en författar-webbsajt eller en bok-webbsajt, kom ihåg att de inte är huggna i sten. Är det något som inte fungerar? Gör om. Låg trafik? Testa nya grupper i sociala media att posta länkar till bloggen i och se om du får fler besökare. Förändra blogginnehållet, testa att byta bilder.

Nutidsmänniskans kanske har begränsad uppmärksamhet, men både författare och böcker har lång livslängd. Det kan ta lite tid att forma en online-identitet som passar både författaren, boken och besökaren, men att inte vara googelbar idag är ohållbart.

 

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Proffsig produktbild av din bok – använd en mockup

mockupx3

Att kunna visa en proffsig produktbild på din bok är en viktig del av marknadsföringen. Men vad gör man om man inte är proffsfotograf? Med tillgång till Photoshop och en bra mockup-mall går det att få imponerande resultat.

En mockup är på vanlig svenska en prototyp eller en modell som realistiskt och professionellt visar en produkt som kanske fortfarande bara är på idéstadiet.

Mockups är vardagsmat inom annonsvärlden idag. Uppslagna glansiga magasin, skärmar med märkets info, mobiler som visar specifika saker på skärmen, tröjor, muggar, bilar och – böcker. Nästan ingen hyr en fotograf för de här jobben längre. Man gör dem snabbt och relativt enkelt i datorn istället.

mockup1På bilden ovan är både rapportomslaget och bilden på skärmen utbytbar. Ni hittar mer av samma hos Mockupworld.co.

En snygg produktbild är ett lyft för hemsidan, i annonser, rollups, broschyrer och pressreleaser. En liten investering i rätt mockup och resultatet ser att ha kostat mångdubbelt mer.

Gör en mockup för din bok

Ingredienser:

  • Bild på bokens omslag (300dpi om produktbilden ska tryckas)
  • Photoshop + baskunskaper i programmet
  • Mockupfil i .psd (ofta en bild med många lager för bildens olika delar och skuggor)

Börja med att googla mockup book. Man får tyvärr inte napp om man googlar på svenska på det här området.

Det finns gratis och köpvarianter av mockups. I båda fallen är det bäst att läsa det finstilta om vilka villkor som gäller för användandet av mockupfilen.

Mockup-mallen i bokexemplet i början av artikeln hittas hos Dealjumbo.com. Allt som krävdes för att få tillgång till en gratis mockup var att sajna upp sig till ett nyhetsbrev. Free Creatives samlar flera olika mockups av olika slag. Det finns många fler än de som nämnts här. Man letar tills man hittar den typ av mockup man vill ha: Framsida, fram- och baksida, uppslagen bok, pocket, inbunden, rapport och tunna eller tjocka bokvarianter, med bakgrundsmiljö eller utan.

I korthet klistrar man in omslagsbilden i lagret ovanför det lager man vill att bilden ska smälta ihop med i mockup-mallen och anpassar storleken grovt.

Googla How to Insert Your Art into a Mockup Template eller mockup tutorial, så hittar man YouTube-filmer som visar hur man gör.  Beroende på vilken version av Photoshop man använder kan en del detaljer skilja sig åt.

Här är några fler varianter gjorda med samma mockup-mall:

lm-books-mockup-yellow lm-books-mockup-red

lm-books-mockup-orangelm-books-mockup-green lm-books-mockup-blueLycka till med dina egna mockup-bilder!

© Tina Back 2016

 

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Vilket bokformat är bäst?

800px-A_tower_of_used_books_-_8443© Jorge Royan / http://www.royan.com.ar, via Wikimedia Commons

Det här är en fråga med ett självklart svar: Det bästa bokformatet är det läsaren vill ha. Det är också sant att ju fler format boken finns i, ju större chans att någon köper. Nu är det inte kostnadsfritt att lägga upp en bok som inbunden, pocket, pod, ebok och ljudbok. Vilka format ska man satsa på som indieutgivare?

Det beror på. Bilderböcker för barn vill de flesta ha i inbundet format. Erotik säljer bäst som ebok. Deckare säljs i störst volym som pocket. För utgivaren brukar vinstmarginalen vara störst på eböcker och inbundet.

Stora förlag samarbetar med de fysiska handlarna och släpper normalt den dyrare inbundna upplagan först och om det ger tillfredställande försäljningsresultat släpper man sedan boken i det mer populära och plånboksvänliga pocketformatet.

Alla parter i den traditionella tryckbokskedjan tjänar mest på inbundna böcker och därför kör man på i invanda spår. Även när det står klar att man kunde sälja tusentals pocket genast låter man medvetet den inbundna boken få sin egentid.

Det måste fungera eftersom metoden fortgår, men det måste också finnas många fall när det inbundna formatet kostar mer än den smakar. Någon skulle köpt boken som pocket direkt, men eftersom det rör sig om ett halvår-ett år tills pocketsläppet har personen glömt boken när den väl kommer ut i läsarens rätta format.

Som egen utgivare och mikroförlag är man delvis i en annan sits. Man siktar på att gå med vinst. Beroende på bokens genre kanske inte inbundet är en bra idé överhuvudtaget. Standardpocket som pod tjänar man ingenting på, där är storpocket det enda ekonomiskt vettiga alternativet. Ljudbok har en viss tillverkningskostnad, men är det snabbast växande boksegmentet. Både ljudbok och ebok är en engångskostnad produktionsmässigt. När filerna är färdiga tar lagret aldrig slut.

Gör alltid en ebok – det billigaste alternativet. Se till att eboken finns tillgänglig på biblioteken. Eboken kostar så lite i förhållande till hur långt den kan spridas och hur länge.

Om din budget är begränsad, välj sedan ett tryckt format. Välj format efter vilken typ av bok du ger ut. Vad föredrar majoriteten av läsarna? Inbundet är inte alltid självklart. Å andra sidan, kommer du att sälja tillräckligt många fler ex av pocket för att ta igen marginalen du skulle haft vid försäljning av inbundet? Är ditt mål försäljning eller att nå ut maximalt?

Om boken är av en typ som går bra som ljudbok, gör en ljudbok om du har råd och kan nå ut genom näthandlare och prenumerationstjänster som Storytel.

Ge ut boken i ett digitalt och ett tryckt format. Om inte genast, så på sikt. Tryckboksepoken är över. Begränsa dig inte till de fysiska bokhyllorna av gammal vana.

 

Save

Save

Vilken typ av bokdistribution ska man välja?

Memobottle-a-book-sized-water-bottle

Jag vill gärna tipsa om Kristina Svenssons utmärkta översikt som besvarade  många av mina frågor kring bokdistribution av en tryckt upplaga. Artikeln går igenom när och varför det kan vara en god idé att anlita en distributionstjänst istället för att sköta frakten själv.

Att anlita en distributör är också en förutsättning för att ha en chans att få in sina böcker hos bokhandelskedjorna. Bokhandlarna betalar nämligen frakten av böcker till butiken och de föredrar att ha kontakt med ett fåtal stora aktörer än många små.

– Kristina Svensson

En grundförutsättning om man vill öka chanserna för ett centralt inköp från den fysiska handeln alltså.
Ännu ett skäl att införskaffa ett ex av #Författarboken alltså.
Läckra flaskor för alternativ distribution genom flaskpost hittas här. Den som lyckats få ner en bok i flaskan kan vänligen höra av sig till mig om hur man gör. Tack på förhand.

 

Save

Ladda upp en ebok på Amazon.com

amazon

Med digitala böcker och PoD kan man nå större marknader. Även den som skriver på stamfolksspråket svenska kan med hjälp av internationella distributörer lätt nå de cirka 500 000 svenskar som bor utomlands. Så här gör man.

Det är inte särskilt mycket krångligare att ladda upp en ebok till försäljning på Amazon än att ladda upp samma bok hos svenska distributörerna Elib eller Publit.

Den som vill kan givetvis sälja sina pappersböcker genom olika POD-företag hos Amazon också, men det är en annan bloggpost. Följande gäller eböcker.

Man behöver ha detta färdigt innan man börjar:

  • En eboksfil i Amazons mobi-format (inte epub som överallt annars)
  • En omslagsbild (.jpg eller .gif), högupplöst 300dpi, (1 563 pixlar bred x 2 500 pixlar hög rekommenderas på Amazon KDPs hemsida, men så länge bilden är minst 1 000 pixlar bred brukar det inte bli några protester vid uppladdningen)
  • ISBN för för mobi-formatet (Kungliga Biblioteket vill ha ett isbn per bokformat; ljud-, epub, mobi, pocket, inbundet etc.)

Amazon kräver f ö inte ISBN, de katalogiserar böcker efter det egna ASIN-numret istället. Men eftersom ISBN är gratis i Sverige finns det ingen anledning att inte använda ett. Ens bokutgivning ser snygg och välorganiserad ut i LIBRIS-registret om inte annat ☺

Tidigare krävdes att man skaffade ett amerikanskt EIN-skattenummer för att undvika dubbelbeskattning, men efter ett nytt internationellt skatteavtal (FATCA) 2015 är det inte längre nödvändigt för svenskar

Öppna ett utgivarkonto hos Amazon

Bokutgivningsavdelningen hos Amazon heter Kindle Direct Publishing (KDP). Man kan också hitta dit genom att gå till Amazon.com och skrolla längst ner på landningssidan. Under Make Money with Us (tjäna pengar med oss ☺ ) finns länken Self-publish with Us. Klicka och man hamnar hos KDP.

kindleRegistrera ett kostnadsfritt konto. Webbsajten för att göra detta är ren och enkel och det är svårt att gå vilse. Man registrerar namn, eventuellt firmanamn, adress och liknande. För skatt och annat kul: Har du företag anger du ditt svenska organisationsnummer. Skatteinformationen du anger gör att Amazon kan visa amerikanska skatteverket IRS vart skattepliktiga inkomster tar vägen och att/var de beskattas. Försäljning i länder där det finns moms (VAT) sköter Amazon genom automatiska påslag på det butikspris du angett. Företaget betalar också in momsen till de olika ländernas skatteverk. Utgivaren (du) betalar vanlig inkomstskatt på vinsten i det land utgivaren är skriven förutsatt att hemlandet har ett skatteavtal med USA. (Vilket Sverige har, men jag är definitivt inte en skatteexpert så kontakta Skatteverket för mer information.)

Man behöver ange ett kontonummer så att Amazon kan sätta in försäljningsinkomsterna direkt. (För den som är försiktig med att ge ut kontoinformation: Hittills har jag inte hört något om att Amazon skulle missbrukat förtroendet genom att dela kontoinformationen med någon annan part. Det finns skäl till att Amazon har störst förtroende bland kunder i de årliga konsumentundersökningarna i USA. Det går även att få utbetalningar genom check men de är så dyra att lösa in att det knappast lönar sig.)

Först när kontoregistreringen är avklarad kan man gå vidare till  Bookshelf (bokhylla) för att registrera eboken och ladda upp den.

Eboksuppladdning till Amazon

Under Bookshelf, klicka på ‘Add New Title’ för att registrera eboken.

Överst på sidan finns en blå ruta som erbjuder säljprogrammet KDP Select. Det är ett 3-månaders program där man mot att man säljer enbart hos Amazon under den löpande perioden får möjlighet att köra en gratiskampanj och ge bort böcker under 5 dagar. Man kan gå med i och ut ur KDP Select som man vill i 3-månaders intervaller. KDP-select gör även boken tillgänglig att låna (mot viss ersättning) i den populära prenumerationstjänsten Kindle Unlimited.

1. Enter Your Book Details

Fyll i bokens information

Book name: Fyll i bokens titel.
Subtitel: Fyll eventuell undertitel (referenser till andra böcker och författare kan få boken refuserad) Skäl till att ha en bra undertitel finns att läsa om här.
Publisher: (Valfritt) Antingen företagsnamnet eller det egna namnet. Amazon kräver inte att boken har ISBN, utan kommer att förse boken med ett eget ID-nr kallat ASIN hur som helst.

Om det behövs, fyll i info om serie och upplaga.

Description: Här klistrar man in bokens ‘baksidestext’. Om boken är på svenska ska beskrivningen också vara det.
Book contributors: Namn på författare och andra medarbetare. Välj roller som författare (author), illustratör osv.
Language: Välj bokens språk från listan. Svenska finns som alternativ.
Publishing date: Publiceringsdatum. Välj dagens. Mobi räknas som ett eget format, därav eget publiceringsdatum.
ISBN: (Valfritt) Eftersom ISBN är kostnadsfria i Sverige kan man lika gärna använda dem. Mobi är dock ett eget format. Man kan alltså inte återanvända det ISBN man använt för epubfilen.

2. Verify Your Publishing Rights

Bekräfta rättigheterna

Publishing rights: Kryssa i att man innehar rättigheterna att publicera boken.

3. Target Your Book to Customers

Målgruppsanpassa din bok

Välj 2 huvudkategorier (genrer). Om du är osäker, sök efter böcker i liknande ämnesområden och kolla vilka genrer de är registrerade som. Det här är en läsarhjälp som inte ska underskattas. Om du väljer fel kan du alltid ändra sedan. Amazon lägger sedan till underkategorier baserat på dina keywords (se nedan) och bokens metadata. Dessa avgör sedan hur högt upp boken hamnar i sökalgoritmerna. Det finns inga svenska genrer att välja mellan än, utan välj närmaste engelska motsvarighet.
Search keywords: Lägg in 7 sökord man tror intresserade läsare skulle använda. Jag har lagt in svenska sökord för min svenska bok och engelska för sökord de engelskspråkiga böckerna.

Mer om kategorier och sökordens underbara värld här.

4. Select Your Book Release Option

Välj lanseringsform

Välj om du vill publicera nu eller låta boken bli tillgänglig för förköp.

5. Upload or Create a Book Cover

Ladda upp bokomslaget

Upload Book Cover: Ladda upp en högupplöst (300 dpi) omslagsbild, 1563×2500  pixlar hög för bäst resultat. Den här omslagsbilden är den som visas i Amazons nätbutik. Eboken brukar även ha en inkluderad omslagsbild i lägre upplösning vilket är det omslag som syns på platta och app.

6. Upload Your Book File

  Ladda upp din epoksfil

Ladda eboksfilen. Välj om du vill ha DRM (kopieringsskydd) eller ej. Amazons kunder föredrar definitivt böcker utan kopieringsskydd för att kunna läsa boken de köpt på sina olika plattor och appar, inte bara på den de laddar ner till. Piratkopiering är f ö knappast något man behöver oroa sig för innan man hamnat på New York Times bestsellerlistor – om ens då.

Om de olika eboksformaten

Sverige, de flesta andra länder och återförsäljare världen över har eboksformatet epub som standard. Amazon har ett eget eboksformat kallat mobi. Man kan tycka vad man vill om detta men faktum kvarstår: Kindle-plattor läser endast mobi-filer. Amazon säljer enorma mängder eböcker i mobiformat till Kindleägare och folk med en Kindle läsapp på dator, padda, tablett eller mobil.

Amazon KDP har till skillnad från andra distributörer ett mycket tolerant uppladdningsprogram. Teoretiskt sett är det möjligt att förutom mobi-filer även ladda upp eboksfiler i följande format: Word (doc eller docx), HTML, EPUB, RTF, TXT och Adobe PDF.

GÖR INTE DET!!!

Slutresultatet kan se ut hur som helst. I bästa fall ger skräpfilerna returnerade eböcker och en mängd 1-stjärniga recensioner som inte kommer att främja försäljningen över huvud taget. Ladda framför allt inte upp PDF-filer som är det format som är sämst lämpat för omflödningsbara eböcker. (Nördig som man är, provade jag för skojs skull att ladda upp en PDF med bilder och resultatet var en bok där text och bild låg ovanpå vartannat i en enda röra).

Kort om ebokskonvertering

Epub och mobi är närbesläktade. Den största skillnaden är hur omslaget hanteras inuti eboksfilen. Idag finns betaltjänster som svenska Booqla och eboksprogram som prisvärda Jutoh som tillverkar mobi direkt. Sigil är ett bra gratisprogram, men där måste man importera varje kapitel för sig, hela manuset funkar inte om man vill ha klickbara kapitel. Sigil gör endast epub, så du behöver sedan konvertera epub-filen till mobi.

Calibre är ett känt gratisalternativ för olika typer av filkonvertering.

Man kan även ladda ner Amazons egna Kindlegen och med lite teknisk flit göra en egen hemmagjord mobi efter alla konstens regler.

6. Upload Your Book File

Kolla den uppladdade eboken

När man laddat upp sin mobi-fil är det bäst att kika på den. Klicka på Preview Book (förhandsgranska boken). Kindle Previewer låter en se ‘ungefär’ hur eboken ser ut på de olika Kindle-modellerna.

Skälet till att mobifilerna blir större än epubfilerna är att Amazon gör en version för alla de äldre Kindle-modeller så att man som kund inte behöver köpa en ny läsplatta varje gång företaget släpper en ny version.

Den som tänker göra många mobifiler kan ladda hem Amazons Kindle Previewer till sin dator.

Om du behöver korrigera texten efter att ha upptäckt fel är det bara att göra en ny mobifil och ladda upp den när som helst, hur många gånger som helst och utan kostnad.

Mobifiler får en automatisk provläsningsfil i butiksfönstret som intresserade köpare kan ladda ner, ett genialiskt säljknep för att få nöjda kunder. ‘Look inside’ är en annan automatisk fördel, där man som köpare kan kika på bokens början.

Välj alternativet ‘Save and continue’ (spara och fortsätt) och gå vidare till prissättning och copyright under nästa flik.

Rättigheter och royaltynivå

8. Verify Your Publishing Territories

Bekräfta publiceringsregioner

Kryssa Worldwide om du innehar all copyright, annars specificera. Det handlar om var du har rättigheterna att sälja boken.

9. Set Your Pricing and Royalty

Sätt pris och välj royaltynivå

Choose your Royalty: Välj din ersättingsnivå, 35% eller 70%.

Utgivaren sätter butikpris, inte f-pris som i Sverige. VAT (moms) läggs till för de olika regionerna automatiskt. Amazon har dock ett minimipris på 0.99 dollar per bok. Om man håller priset mellan 2.99-9.99 dollar ligger royalty-nivån på 70% till utgivaren (vissa regioner har dock speciella krav för att få ta del av 70%-nivån). Alla andra priser resulterar i 35%-royalty till utgivaren.

Prisättning

Fyll i priset i rutan/rutorna.

Kolla vad böcker i din genre brukar kosta och sätt priset därefter. Billigt säljer inte alltid bäst. 0.99 dollar är t ex ‘normalpriset’ för noveller (short story), men ger numera en skräpstämpel för romaner, utom vid tidsbestämd rea.

Kortromaner (novella, 15 000-45 000 ord) brukar kosta 1.99-2.99 dollar. Romaner (novel, 50 000+ ord) ligger oftast mellan 3.99-6.99 dollar. Observera att detta är gängse egenutgivningspriser (2016) som enligt de forum jag hängt på ger mest utdelning i form av sålda ex/inkomst. De stora förlagen håller generellt högre priser och har sedan höjningen tappat nästan 20% av försäljningen.

Man kan välja att ha samma pris för hela Amazonimperiet, eller anpassa priset efter marknad. Böcker kostar t ex betydligt mindre i Indien, så om man vill sälja en engelskspråkig bok där bör man anpassa priset till lokal nivå.

Som svensk utgivare kan det vara bra att tänka på att man i hög grad vänder sig till utlandssvenskar som är vana vid Amazon-nivå på ebokspriserna

Ett svenskt normalpris på en ebok kan upplevas som högt.

Exprimentera! Man kan ändra priset när man vill och hur ofta man vill. Det kan ta upp till 24 tim innan det nya priset registrerats överallt.

10. Kindle MatchBook

Kindle Matchbook är ett program där en köpare av ens pappersbok även får eboksversionen gratis eller till starkt reducerat pris. Kryssas i om man är intresserad av att delta med sin POD-bok.

11. Kindle Book Lending

Kindle Book Lending är ett program där kindleägare kan låna ut en bok till en annan kindleägare i 2 veckor. Precis som med bibliotekshanteringen utgår en liten ersättning till utgivaren. Kryssas i om man är intresserad av att deltaga.

Till sist

Kryssa i ‘Heder och samvete’ rutan längst ner (att man har rättigheterna till boken, godkänner användarvillkoren samt att innehållet följer Amazons regler’).

Tryck på publiceringsknappen. Inom 24 timmar kan du kalla dig internationell författare/förläggare. Grattis.

Royalty-utbetalningar och försäljningsrapporter

Eventuella royalty-utbetalningar och försäljningrapporter skickas ut per emejl varje månad. Man kan kolla sin försäljning dagligen och stundligen om man så önskar genom att logga in.

Support

Vid problem eller förfrågningar brukar man få svar inom 12 timmar. Ett av våra bokprojekt mådde till t ex bra av att ha en längre provläsningsfil, så vi bad Amazon att öka dess innehåll. Det var fixat inom 12 timmar.

Flera internationella eboksdistributörer

Som avslutning vill jag gärna passa på att slå ett slag för iBooks, Kobo Writing Life och Smashwords som också säljer på internationell skala. Skapa ett konto hos dem. Alla tar epubformatet. Smashwords är den distributör som låter dig nå flest näthandlare, inklusive Apples iBookstore, mot en kommission på 10% per såld bok.

På sedvanligt Applemanér kan man bara ladda upp direkt hos iBooks om man äger Apple-produkter.

Lycka till!

 

Copyright © 2016 Tina Back

Save

Hur man använder en smart undertitel och sökord för att sälja fler böcker

 

seo-1144323__180Det här är en framtidsartikel. Om 5-7 år kommer de svenska näthandlarna förhoppningsvis ha vaknat och det har blivit självklart att leta böcker med hjälp av sökord.

Idag kan man på Sveriges största näthandel bara söka efter titel, författare, kategori, ISBN, format, förlag eller språk. Ett torftigt urval som gynnar redan kända författarnamn, titlar som synts i media och större förlag på bekostnad av smalare böcker som kanske egentligen passat läsarens individuella smak bättre – om läsaren kunnat söka på något så självklart som ord som beskriver innehållet.

När man försöker skriva in flera ord för att bättre ringa in vad man ungefär är ute efter på Adlibris får man uppmaningen att använda färre, mer generella ord. Få, generella ord gör urvalet större och precisionen mindre. Istället för att få ett snävare, bättre anpassat urval av böcker får man ett bredare och sämre. Det blir helt enkelt svårare som kund att hitta den typ av bok man söker.

I svenska nätbokhandlar 2016 går det fortfarande inte att söka efter böcker med ord som beskriver innehållet man är intresserad av att läsa.

De absurda är att man som utgivare/förlag redan lägger med sökord när man registrerar en ny bok i olika register. I eböcker kan man t o m inkludera sökord i epubfilens metadata så boken enklare kan hittas av olika sökmotorer.

Datan finns tillgänglig, men bristande teknisk kompetens och vilja gör att näthandlarna inte drar nytta av den.

Ett nätföretag framför andra har utvecklat sökalgoritmer på ett sådant sätt att det hjälper både läsare att lättare hitta just de böcker de vill läsa och utgivare att lättare hitta läsare som gillar de typer av böcker man ger ut. Nätföretaget visar också ett urval av andra böcker läsare som du köpt. Det här företaget säljer mest böcker av alla.

Man skulle kunna tro att svenska näthandlare skulle vara intresserade av att följa exemplet för att sälja fler böcker.  Men det finns idag inga tecken på att någon bland de svenska nätbokhandlarna ens tänkt på att leasa eller skapa sökalgoritmer och bygga ut kategorisystemen och sortimentsorteringen för att hjälpa kunderna och på så sätt öka försäljningen.

Men varför vänta på dem? Den här artikeln visar hur man använder sig av bl a sökord för att göra sin bok så synlig som möjlig för så många intresserade läsare som möjligt på Amazon. På sikt kan man använda sig av samma tänk för svenska nätbokhandlar om några år eller fem.

Med hjälp av Amazons system av undertitel, kategorier och 7 sökord kan man förbättra sin eboks möjligheter hamna på första sidan när någon söker efter en liknande bok. Och har man även en tryckt eller POD-bok med samma titel så får den draghjälp av ebokens mer utvecklade kategorisystem.

Amazon är ett fantastiskt företag när det gäller att underlätta försäljning av böcker. Det beror i hög grad på att varje bok görs sökbar efter olika kriterier. Som kund kan man t ex knappa in ‘oblodig, deckare, 1800-tal, San Francisco’ och få upp ett nätt litet urval av böcker som uppfyller sökorden.

Vill man sälja en bok via Amazon är det därför viktigt att hamna högt upp i sökurvalen, helst på förstasidan och inte på sida nummer arton. Man kan förbättra bokens möjligheter genom att ha en beskrivande undertitel, välja rätt kategorier och ange de 7 bästa sökorden.

Jag kommer att använda Carl-Johan Forssén Ehrlins and Irina Maununens succé The Rabbit Who Wants To Fall Asleep: A New Way Of Getting Children To Sleep som exempel, för de har verkligen använt sig av alla tre metoderna och lyckats utomordentligt.

Undertitel

Att använda sig av en undertitel som förtydligar bokens innehåll till fakta- eller självhjälpsböcker är vanligt. Men även andra böcker kan använda sig av samma knep för att få läsare att hitta boken.

Ehrlins och Maununens godnattsaga har undertiteln Ett nytt sätt att få barn att sova. När föräldrar med sömnbrist knackar in något i stil med ‘få barn att SOVA‘ på Amazon kommer kaninboken att dyka upp bland andra böcker som handlar om att få barn att sova. 

Jag provade att söka på ‘getting children to sleep‘ och fick upp ett urval på 596 böcker. Eftersom kaninboken är en bästsäljare vid det här laget ligger den på första plats när det här skrivs.

Om man inte redan säljer som smör är knepet att använda en undertitel som beskriver innehållet och är en ordföljd folk skulle använda när de letar efter precis det där området. Bäst är att få upp ett snävt urval där boken har en chans att hamna högt utan att nödvändigtvis ha sålt ett enda ex. Man kan prova sig fram och fila på undertiteln tills man får en så bra sökurvalsposition som möjligt.

Kategorier och sökord (keywords)

Man väljer sedan 2 huvudkategorier för sin bok. Kategorier finns i flera nivåer. Ju längre ner i nivåerna man kommer ju mindre blir urvalet av böcker och ju högre på urvalslistan kan man hamna med sin bok. De allra snävaste urvalen kan man inte nå själv.

Amazon kategoriserar istället boken enligt hemliga formler som delvis baseras på de 7 sökord (keywords) man anger när man registrerar boken. Man kan ändra keywords när man vill.

Kategorivägarna hittar man under bokens Product Details om man skrollar ner en bit. Se kaninbokens produktdetaljer från den 18 aug 2015 på bilden nedan.

Amazon Bestsellers Rank är en ständigt uppdaterad lista som visar hur ens bok rankas försäljningsmässigt. Första raden, #1 in Books, behöver man både skicklighet och tur för att få till 🙂

topplista_product_details

Men för de andra två kan man förbättra sin boks ranking genom att testa olika subgenrer och sökord.

Bokens första genre är kategoriserad:

Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > Family Life > Sleep

Jag testade kategori-alternativen på mitt Amazon KDP konto. Som utgivare kan man välja Fiction>Juvenile Fiction> vilket gör att boken sedan sorteras under Children’s Books. Under Juvenile Fiction kan man välja undernivån Family. Men det är så långt ner man kommer med kategorierna i det här fallet.

Om man söker på Books > Children’s Books >Family får man ett urval på 155 694 böcker.

Growing Up & Facts of Life och Sleep är Amazons egna kategorier.

En kvalificerade gissning är att några av Ehrlins sökord är rabbit, sleep, go to sleep, children och bed-time.

  • Om man söker på Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > får man ett urval på 175 böcker.
  • Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > Family Life > ger ett urval på 75 böcker.
  • Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > Family Life > Sleep ger ett urval på 5 böcker.

Det är betydligt lättare att synas bland 5 stycken andra böcker än bland 155 694, så det är viktigt att kategorisera sin bok rätt. Inte bara med kategorinivåerna, utan också med sökorden, som är vad Amazon sedan använder för att nå ytterligare snävare nivåer där kunderna lättare hittar rätt bok inom området de söker. Och ju mer rätt en bok är för köparen, ju nöjdare kund.

Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > Family Life > Sleep är alltså en av sökvägarna för den kund som är intresserad av barnböcker om hur man får barn att sova.

Sökväg 2, Books > Children’s Books > Animals > Rabbits,  är mer för den som är intresserad av barnböcker om kaniner. Här ligger kaninboken på 11:e plats. Det finns många kaninböcker. Före vårt exempel kommer andra kaninböcker som sålt i flera ex totalt (När det här skrivs klättrar The Rabbit Who Wants To Fall Asleep: A New Way Of Getting Children To Sleep snabbt i rankningen och kommer säker att gå om flertalet av de tio som ligger före).

Här är Product Details för samma bok 2 timmar senare. Notera förändringen i rankning och sökvägar. Boken har fallit från #1 till #65. Kaninboken finns i fler sökvalsvarianter och en ny har seglat upp som bäst säljande sökväg. När man anger rätt typ av sökord gör man det möjligt för boken att fastna i söknäten på flera sätt.

Listplatserna uppdateras varje timma. Det kan bli en drog att kolla hur ens bok rankas dygnet runt.

topplista_product_details2

Hur tar man reda på vilka sökord som är aktuella?

Fantasy har en rad sub-genrer och stor konkurrens. Subgenren Sword and Sorcery kan man t ex inte nå genom de kategori-val man själv gör. Om man nu har skrivit en fantasy av just typen Sword and Sorcery och vill försöka få den så högt rankad som möjligt kollar man först in bästsäljarna i subgenren Sword and Sorcery och deras Product Details och ser hur böckerna kategoriserats. Sedan prövar man sig fram själv med sub-genre och sökord. Enligt rykten i egenutgivningskretsar är tricket att ha med ordet ‘sword’ bland sökorden för att hamna i just Sword and Sorcery subkategorin. Men Amazon finjusterar och ändrar hela tiden, så det är möjligt att det ryktet vid det här laget är helt inaktuellt.

Sammanfattningsvis är målet med undertitel, kategorier och sökord på Amazon och i andra nätbutiker att öka chanserna att ens bok hamnar i ett mindre urval där den har en större chans att synas för en läsare på jakt efter just den typen av bok. Ju mer specificerat i kategorinivåerna bland allt färre böcker, ju större chans att din bok hamnar på de första 2 sökurvalssidorna.

Samtidigt gör man sig en björntjänst om man väljer undertitel, kategorier och sökord som inte stämmer med bokens innehåll. Läsarrecensenterna blir inte förtjusta och då tankar rankingen direkt.

Den dag de svenska näthandlarna får tummen ur blir undertitel, sökord och kategorier viktiga också för svenska böcker. Inget hindrar att du redan nu lägger in den här metadatan när du registrerar din ebok hos Elib eller Publit och din tryckta bok hos Bokinfo. Faktum är att du redan bör använda sökordsteknik, säger författaren Holger Wästlund:

I väntan på att de svenska nätbokhandlarna ska vakna (vilket alltså kan ta flera år) kan man använda samma SEO-teknik för att eventuella läsare ska kunna hitta en e-bok eller fysisk bok på Google. Jag har t.ex. skrivit en bok som heter ”Bli professionell festfixare”. Jag har jobbat på samma sätt med titel och sökord när jag skrivit om boken på olika ställen – på min hemsida, på artikelsidor, i blogginlägg etc. När någon går in på Google och skriver ”Bli professionell festfixare” som sökord så handlar många träffar på Google’s första sida om min bok på ett eller annat sätt. En skillnad mellan Google och Amazon är att konkurrensen är så enormt mycket större på Google så det är mycket lättare att bli ”hittad” på Amazon och det skulle naturligtvis vara ännu lättare att bli hittad på Adlibris eller Bokus om de hade liknande sökfunktion eftersom de är ännu mindre än Amazon.

Tänk vad mycket enklare allt vore om svenska näthandlare ville sälja fler böcker…

Mer om svensk näthandels tekniska begränsningar här

© Tina Back 2016

Så funkar POD – tryck vid beställning

POD2Själva poängen med POD – print on demand, dvs tryck vid beställning, är just att det inte trycks någon upplaga.

Först när någon köper boken via en näthandel eller när bokhandlare och bibliotek gör en beställning trycks exakt så många böcker som beställts.

POD är ett bra alternativ om man inte vill/vågar/har råd att investera i att trycka en upplaga som man sedan kanske inte kan sälja.

POD är även för den som inte har plats att lagra hundratals böcker, inte vill hålla på att skicka dem och ta emot returer, eller som tycker att en distributionstjänst som Stjärndistribution eller Förlagssystem kostar för mycket.

POD löser problemet med distribution, frakt och förvaring.

Fördelar: låg investeringskostnad – ingen ekonomisk risk – sparar tid – ekologiskt sunt; inga osålda upplagor makuleras

Nackdelar: högre omkostnadspris per bok = lägre vinst

Förarbete vid POD

Man behöver ha fixat ISBN åt boken hos Kungliga Biblioteket. Det är gratis.

Det är också bra om man registrerat boken hos Bokinfo (fd Bokrondellen). Bokinfo är knytpunkten mellan förlag/utgivare, bokhandlare, bibliotek och bokdistributörer. Det kostar några hundringar att registrera en ny titel.

Lite hårddraget kanske, men om den tryckta bokversionen inte finns registrerad hos Bokinfo kommer ingen bokhandlare att beställa den. För e-böcker saknar Bokinfo däremot funktion. Ingen bokhandel köper in e-böcker. Näthandlarna får ebokinformationen via distributörerna.

  • Skaffa alltid ISBN och registrera boken själv hos Bokinfo (Bokrondellen), så att du eller ditt förlag står som utgivare (mer om varför detta är viktigt för egenutgivare här)

Hur fungerar POD?

Man laddar upp en tryckfärdig PDF-fil för omslaget (bokens pärmar) och en tryckfärdig PDF-fil för bokens inlaga (allt mellan pärmarna) hos POD-firman som sedan sköter inkommande beställningar, tryck och utskick till kund samt den ekonomiska administrationen.

I det här skedet bestämmer man vilken typ av omslag och papper boken ska tryckas med.

Gör alltid ett provtryck

Nästa steg är att beställa ett provtryck. Det här är en billig kvalitetsgaranti, så hoppa aldrig över provtrycket.

Det är inte förrän man håller ett tryckt exemplar av sin bok i handen som man vet hur boken blir för köparen. Kolla att boken är ordentlig limmad genom att misshandla den lite. Om sidorna börjar trilla ut – byt POD-firma. Det är också i provtrycket man plötsligt ser alla fel man varit blind för tidigare 🙂

Rätta till eventuella fel, gör en ny rättad PDF-fil och ladda upp på nytt. När det enda man hittat är textfel behövs normalt inget nytt provtryck. Om det är problem med själva trycket på något sätt, t ex fel färgskiftningar på omslaget är det säkrast att göra ett nytt provtryck.

Godkänn trycket om allt verkar bra.

Förbered för publicering

Sätt bokens f-pris. F-priset är inköpspriset för beställarna/köparna. Se till att ha tillräcklig marginal för att täcka bokens fraktkostnad. Handlarna lägger sedan på sin del vilket blir priset man ser i butiken.

POD-företag har olika sätt att visa vilka handlare och bibliotek de når. Välj bredast möjliga kanal som boken kan beställas genom.

Tryck sedan på publiceringsknappen hos POD-företaget och boken finns tillgänglig att beställa för handeln och biblioteken.

De flesta POD-företag trycker i det här skedet de pliktex som ska till universitetsbiblioteken och skickar dem dit de ska.

Försäljning, tryck och frakt

POD-företaget sköter nu resten. De får in beställningar från handlare och bibliotek, de trycker boken och de skickar ut den. Utgivaren dricker kaffe och rullar tummarna.

Försäljningsrapporter

Hos ett bra POD-företag kan man logga in och kolla av försäljningen, åtminstone månadsvis.

  • Undvik POD-firmor som inte öppet visar regelbundet uppdaterade beställningar och transaktioner

Med dagens teknik är det inte komplicerat. POD-företaget tar ju uppenbarligen emot bokbeställningar, trycker böcker och tar betalt, alltså måste det gå att visa. Ett POD-företag som inte låter utgivaren ta del av försäljningsinformationen kan ha skäl att inte visa den. Varför ta den risken som utgivare?

Utbetalning av vinst/royalty

En gång i kvartalet (vanligtvis) sätts pengar för sålda exemplar in på kontot eller får man ett fakura-underlag som man sedan fakturerar POD-firman.

  • Nöj dig inte med en POD-firma som utlovar utbetalningar regelbundet

Regelbundet kan innebära en gång om året om inget annat sägs. En POD-firma som inte klarar kvartalsutbetalningar eller åtminstone avtalsenligt varje halvår kan man lika gärna skippa.

Kan jag trycka upp en upplaga fast jag har POD?

Man kan alltid trycka en upplaga hos POD-företaget. Kom bara ihåg att priset per styck är högre än om du beställer direkt från ett tryckeri.

Normalt ska det inte vara något bekymmer att använda sig av en annan part för att trycka en upplaga, men lusläs avtalet – helst före du klickat i att du godkänner användarvillkoren.

När man vänder sig till ett annat tryckeri för att ordna upplagan går det alltid snabbare om man har egna kopior av tryckfilerna sparade på sin egen dator. Även när POD-firman hjälpt en att sätta boken, skapat PDF-filerna och förvarar dem för POD-tjänsten, har man ju som kund betalat för tillverkningen av PDF-filerna och bör alltid se till att få egna säkerhetskopior.

Vem passar POD för?

Om man vill tjäna maximalt på varje sålt exemplar är POD inte det bästa alternativet. Om man tycker det är okej att tappa en del av vinsten mot att beställningar, försäljningar och frakt sköter sig själv är POD suveränt.

Vilka böcker passar POD för?

I de flesta fall är det aldrig lönsamt att göra en inbunden bok (hård pärm) via ett POD-företag, om alternativet ens finns. Detsamma gäller mycket tjocka volymer där bokens vikt gör frakten extra kostsam. Men allt inom pocket till storpocket fungerar alldeles utmärkt.

Ta reda på vad POD-tjänsten inkluderar och kostar

Som utgivare kan man komma att fortsätta använda POD-företagets service under flera år. Ta därför reda på hur mycket tjänsten kostar. Finns det en årsavgift? Måste man trycka och betala för ett visst antal exemplar vid starten? Finns det regler och tidsbestämmelser för hur snabbt kontraktet kan avslutas om man inte är nöjd?

POD ingår ofta i bokutgivningsföretagens olika paket. Då är det svårare att se kostnaderna för enbart POD om man också köpt sättning, e-bokskonvertering, tryckt en upplaga och liknande. Många men inte alla POD-företag har en minimi-upplaga. Den som planerar att åka runt och sälja böcker via signeringar på ICA eller genom att hålla föredrag kan behöva en liten upplaga. Den som inte tänker sälja själv överhuvud taget gör bättre i att välja ett företag som inte trycker något utom vid beställning, förutom provtrycket och pliktexen.

  • Undersök vad den fortlöpande POD-tjänsten i sig kostar och inte bara priset per tryckt exemplar

De bästa POD-tjänster är ofta de som är enklast att förstå: En eventuell uppsättningsavgift för att lägga in tryckfilerna i företagets system. Kostnaden för provtryck och uskick av plikt-ex. Det är det hela. Bokköparen betalar tryckningen och frakten av boken. Det finns inga löpande kostnader för utgivaren.

För den som tänker ge ut sin allra första tryckta bok kan POD ett bra sätt att mjukstarta. Man kan ge ut mästerverket utan att behöva sälja hus och hem. När boken sedan börjar sälja bra, kan man snabbt trycka upp en upplaga som ger högre förtjänst.

Om man upptäcker fel, rättar man till dem i PDF-filen och laddar upp på nytt. Om det visar sig att omslaget inte lockar läsare byter man. Alla gör misstag med sin första bok. Det hör till. Men med POD kan man fixa dem efterhand. Man slipper att upptäcka felen efter att lastpallen med nytryckta böcker oåterkalleligen parkerat utanför dörren.

 

Att sätta en bok med Booqlas PDF-verktyg – funkar det?

20150804_221353_resizedUPPDATERING 31 oktober 2015: Sedan posten skrevs har Booqla fixat en pålitlig och alldeles utmärkt förhandsgranskning. Precis en sådan jag efterlyste när jag testade.

Jag testade Booqlas online verktyg för att göra en tryckfil i PDF-format.

Under årens lopp har jag provat olika egenutgivningstjänster och hjälpmedel för att tillverka och formge böcker. En del gav mersmak (Hej, epubprogrammet Sigil) andra inte (Aldrig mer, Smashwords atombombsmetod).

I vanliga fall sätter jag mina och andras bokprojekt i programmet InDesign. Men dels hade jag ett litet bokprojekt jag ville få undan snabbt, dels var jag nyfiken på om det verkligen gick att hälla i ett bokmanus i ena ändan och få ut en tryckfärdig PDF i den andra med hjälp av Booqlas verktyg.

Svaret är – med några invändningar – ja.

Det här verktyget är ett bra alternativ om man behöver sätta en bok, men

  • Saknar tid, lust eller fallenhet för att lära sig bokdesign och typografi
  • Saknar tid, lust eller fallenhet för att lära sig det inte helt enkla InDesign
  • Har begränsad budget
  • Har stort kontrollbehov 😉

Booqla är mest känt som företaget där man gör sina egna eböcker. Deras senaste tjänst fyller en funktion som saknats: möjligheten att också ordna en PDF-fil för bokens inlaga så att boken går att trycka. Det finns prismässigt förmånliga tryckpaket genom Booqla, men det går också bra att bara köpa enbart PDF-tjänsten, ladda hem PDF-filen och sen ordna trycket själv.

Skapa först ett gratis konto hos Booqla.

Precis som för Booqlas andra tjänster gäller att man betalar före man kan ladda hem sina filer, men när man betalat engångsavgiften kan man ändra, fixa fel och fortsätta ladda hem nya, bättre versioner hur många gånger man vill tills man är nöjd. Fasta engångspriser är alltid att föredra i egenugivningssammanhang.

Den som tänker göra både eboksfiler och PDF gör klart och laddar hem eboksfilerna först, innan man börjar med tryckinlagans PDF som kräver lite mera pill med texten.

Först importerade jag manuset som var i Words docx-format. Texten separerades i avskiljda kapitel och avsnitt.

Välj bokens storlek, satsyta och typsnitt

Nästa steg var att skapa bokinlagans inställningar under avdelningen POD. Det finns olika alternativ att välja mellan. Även om man inte trycker via Booqla har de flesta tryckerier samma papperstyper att välja mellan. Det är papprets tjocklek + sidantal som avgör hur bred bokens rygg blir. När man sedan ordnar bokens omslag (en egen, separat PDF-fil) måste man veta ryggbredden för att måtten ska stämma.

Jag hade tänkt mig en pocket och valde mjuka pärmar, sidstorlek Pocket och Munkens 90 g krämfärgade (kvalitets)papper. Boken är från 1800-talet så jag valde ett klassiskt äldre typsnitt, CenturyGothic, som passade innehållet. Jag provade att sätta typsnittsgraden till 10 pt (pocketböcker brukar ligga mellan 9-11pt beroende på typsnitt. 12 pt är alldeles för stort). Blir det inte bra kan man minska/öka senare.

Jag valde att lägga pagineringen/sidnumren i ytterkanten.

Sidornas marginaler är förinställda efter den sidstorlek man valt tidigare. Inställningarna såg bra ut men jag ökade innermarginalen med 2 mm, för det värsta jag vet är när man måste bryta isär en pocket för att texten försvunnit in i ryggbindningen. Därmed var bokens storlek och utseende bestämt.

Justera boksidornas utseende

Det här var det mest tidskrävande steget i PDF-tillverkningen. Det finns ett skäl till att jag älskar eböcker: Det finns inga fasta sidor. Texten anpassar sig efter den skärm boken visas på.

När man sätter en bok för tryck däremot måste varje uppslag och varje sida granskas så där inte finns gluggiga rader, underliga avstavningar eller den typografiska styggelsen horungar, dvs att de tre-fyra sista orden i en mening hamnar ensamma högst upp på nästa sida.

Jag laddade hem den första automatiskt tillverkade PDF-versionen till min dator och öppnade den.

Eftersom man var rätt låst i valet av typsnitt och ordens placering på Booqlas förvalda titelsida hade jag tillverkat en svart/vit bild för titelsidan med det lite snoffsigare typsnittet Porcelain och en liten bild på bokens huvudperson. Jag lade bilden på en blank sida i verktyget.

Tips: man kan använda samma knep för titelsidan när man gör eboksfiler för att få lite roligare layout.

Så här blev titelsidan i tryckt skick:

titelsidan

Här är kapitel 1, tryckt och klart:

kap1

Det positiva: Satsytan i boken såg bra ut med tillräckliga marginaler. Textlängden resulterade i 224 sidor, vilket ger en gedigen pocketkänsla. De får inte vara för tunna, tycker jag.

Jag gillade också att varje kapitel började på ny sida. Kapitelrubriken var klassiskt placerad en bit ner på sidan (går att ändra). Jag hade ett par floroner ( *** ) mellan några stycken och de såg ut precis som jag tänkt.

Det negativa: Typsnittet för kapitelrubriker var inget jag skulle valt. Mikael på Booqla sade att det är fler mallar på gång med ett större urval av kapitelrubriktypsnitt. Jag försökte trösta mig med att bara någon promille av alla läsare är typografientusiaster och att det här är en mindre viktig detalj med ringa vikt för världshistorien.

I proffsigt satta böcker börjar nytt stycke alltid med indrag, utom kapitlets första stycke eller nytt stycke efter markerat extra avstånd. Mitt misstag. Jag hade glömt att ta bort Booqlas automatiska indrag i alla första kapitelstycken boken igenom. Det fanns också en del gluggiga rader där långa ord inte avstavats smart. Och horungar, fler än jag ville tänka på.

Nu kommer vi till haken med Booqla-metoden. Det går inte att ändra någonting direkt i PDF:n eftersom det är själva poängen med PDF.

Man måste alltså göra ändringarna där texten ligger i Booqlas verktyg och sedan spara utan att veta hur ändringarna kommer att se ut i PDF-filen. Ladda sen hem den nya PDF-versionen, öppna och se hur ändringen blev.

Jag inser att jag tycker det är meckigt för jag är van vid InDesign där bokinlagan man jobbar med är den PDF:n sedan sparas från. När man ändrar i InDesign ser man resultatet direkt.

Men har man aldrig satt en bok med en sådan typ av layoutprogram är det här inget man kommer att hänga upp sig på. Det är inte så att det är svårt att göra ändringar i Booqla, det tar bara sin tid om man vill ha ett proffsigt och typografiskt felfritt resultat.

Avstavningsändringar

Alla avstavningsprogram är baserade på engelskan och funkar dåligt för svenskans sammansatta ord. Det gör att man ibland får fyra-ordsrader med stora tomma avstånd mellan orden och det stör läsningen. I ordbehandlings- och layoutprogram kan man fixa gluggar manuellt, men eftersom Booqlas texthantering bygger på automatik måste man använda en annan metod.

Det finns en knapp i Booqlas textmeny där man enkelt kan lägga till fler ställen i långa sammansatta ord för att tillåta smartare avstavning för mindre gluggiga rader. En bra sak: Avstavningarna man lägger till gäller sedan hela boken, inte bara det kapitel man just befinner sig i.

Horungeseländet

Horungar i Booqla-sammanhang är lite som att spela Wack-a-mole där man bankar ner en i hålet bara för att se den sticka upp huvudet ur ett annat. Det är en tröst att man bara puttar på texten inom ett kapitel i taget. Man börjar alltså med kapitlets första horunge och tar bort den. Sen tar man hand om nästa. Det som har fixats tidigare i kapitlet påverkas inte av ändringar senare i kapitlet.

Det finns tre sätt att bli av med horungar i Booqla:

  • Öka/minska avståndet före Kapitelrubriken

Genom att lägga till eller ta bort en tom rad flyter texten i kapitlet om. Ibland försvinner horungen, ibland inte. Öka/minska mera. Ibland försvinner horungen, men man kan få nya längre fram i kapitlet.

  • Öka/minska radavståndet

Genom att justera radavståndet med ett par tiondelar kan man lägga till eller ta bort en rad över ett kapitel. Samma problem som med att ändra kapitelrubriksavsåndet: Ibland försvinner horungen, ibland inte. Ibland försvinner horungen men man får nya ett par sidor längre fram.

  • Lägg till/ta bort stycken i texten, dvs en radmatning

Om man gör två ändringar försvinner horungen garanterat. Inget hindrar dock att nya horungar dyker upp senare i kapitlet. Man får eliminera dem efterhand, en efter en.

Efter att svärande ha prövat de båda första metoderna med högst varierande resultat kom jag fram till att metod nummer tre var säkrast.

Jag lade till eller tog bort två radmatningar i stycken just före horungesmeningen. Man kan inte lägga till tomma rader för det ser helt fel ut. Man får antingen dra ihop tre stycken till ett, eller dela upp ett stycke i flera. Ibland räckte det med en ändring, men eftersom man måste göra om hela proceduren ändra-spara-ladda ner ny version-kolla varje gång ville jag vara säker.

Men när man väl har gjort den allra sista ändringen och laddat ner den senaste versionen har man en PDF-fil som vilket tryckeri som helst kan använda. Det är lite magiskt.

Kommer alla sättare att bli arbetslösa på grund av Booqla nu?

Nejdå.

Den som vill ha unik formgivning på sin bok kommer att välja professionella sättare även i fortsättningen. De är inte så dyra som folk tror.

Men för den som tänker sätta sin första bok själv är det här ett utmärkt hjälpmedel.

Litet förlag ♥ liten målgrupp

one_stl

När man pratar om att få bokutgivning att gå med vinst är det viktigt att komma ihåg att olika typer av utgivare har olika förutsättningar och olika omkostnader.

Ett storförlag har anställdas löner, hyra, lagerhållning m m med i beräkningen. En mikroutgivare som jag är å andra sidan lite som ett enmansband som får plats i garderoben.

Större traditionella förlag (dvs sådana som står för alla kostnader när en författares bok ges ut) behöver i runda tal sälja 800-1 000 ex för att få en bok att gå ihop ekonomiskt. Helst ska den försäljningen ske under de första 6 månaderna eftersom rotationen är snabb i boklådornas hyllor.

En mikroutgivare med viss branschkunskap kan ge ut en bok som håller samma produktionskvalitet som storförlagets, men behöver ofta ‘bara’ sälja runt 200 ex för att nå break even.

Det här har intressanta följder:

Samma bok som av ett storförlag bedöms ha för liten målgrupp för att vara affärsmässigt intressant, kan vara ekonomiskt sunt att ge ut för en liten utgivare med låga omkostnader.

När jag som mikroförläggare bedömer om ett bokprojekt håller affärsmässigt är målgruppens storlek en viktig faktor. Så länge det finns 500 potentiellt intresserade köpare för min bok när jag ger ut den och jag vet hur jag enkelt och med låg kostnad kan nå dem (♥ Internet) kan projektet vara värt att genomföra. Jag kommer inte att bli rik, men förmodligen inte heller gå back.

Lite av min affärsidé är att ge ut den typ av böcker tillräckligt många vill läsa men som de större förlagen inte ger ut för att de inte är lönsamma – för dem.

Före jag gav ut min första bok om hur man gör eböcker hade jag rekat. Det fanns grupper online där folk ställde frågor om hur man skapar en ebok, men samtidigt fanns ingen instruktionsbok på svenska. Det var ett enkelt beslut: Det fanns en tillräckligt stor målgrupp. En målgrupp som av utvecklingen utomlands av döma snart skulle växa. Jag hade lärt mig programmera eböcker under ett tidigare bokprojekt. Så jag satte mig ner och skrev boken som saknades.

Hade jag kunnat sälja in den till ett förlag? Kanske. Men det hade tagit upp till ett halvår att ens få reda på om det fanns förlagsintresse. Om någon sedan velat ge ut den så hade det tagit ytterligare 1 år innan den fanns ute att köpa. Plus att jag hade varit förlagsutgiven tidigare och visste just hur liten del av vinsten royaltyn faktiskt är för förlagsutgivna författare.

Eftersom det rörde sig om en faktabok som folk generellt är beredda att betala lite mer för valde jag att ge ut tryckvarianten som POD (tryck vid beställning) via Publit, trots att det ger mindre marginal per ex. Beslutet berodde på att jag var osäker på hur många tryckta ex som skulle gå åt för en bok om eböcker. Sen bodde jag utomlands och hade svårt att rodda distributionen effektivt. POD löste problemet. Bara så många böcker som säljs trycks.

Min första bok på svenska nådde break even efter 3 månader därför att boken fyllde ett behov som andra förlag missat. Försäljning och lån som skedde utan någon som helst marknadsföring.

Om du är en hängslen&bälte-person som vill minimera risken att gå back ekonomiskt på ditt bokäventyr:

– Ta reda på om det finns en tillräckligt stor målgrupp för boken före du publicerar den

– Leta upp målgruppen och lär känna dem om du inte redan är en av dem: Vad gillar de? Vilken bok saknar de? Vid vilka vattenhål häckar de och när? När det blir dags att marknadsföra vet du var.

– Fundera på vilken typ av försäljning som passar boken och dig bäst, POD eller tryckt upplaga med olika distributions- och fraktalternativ. Eller kanske en kombination av båda?

Att ett stort förlag inte vill ge ut en bok betyder inte alltid att det inte finns en tillräckligt stor målgrupp för den. Allting är relativt. En mindre målgrupp kan passa ett litet förlag förträffligt.

Nästa projekt: Lasse-Majas besynnerliga äventyr

FB-Banner1

Jag höll på med research om det tidiga 1800-talet för ett annat senare projekt när jag snubblade över Lasse-Majas memoarer för ett par månader sedan. Tjuven i kvinnokläder, originalet bakom den numera mer kända barndeckarduon och en fascinerande person.

Lasse-Maja spelade kvinna och lämnade en strid ström av bestulna fästmän efter sig. Han gjorde inbrott och länsade fickor. Han stal hästar. Han jagades av polis och arga bybor.

På sin ålders höst ångrade han ingenting. Efter att ha blivit benådad från fängelset efter nästan 30 år for han land och rike kring och berättade skrönor om sitt liv på scen. Han blev så omtyckt att folket i trakten där han slagit sig ner att de ville göra honom till riksdagsman.

Under fängelsetiden gav han ut sina memoarer. Boken blev Sveriges första bästsäljare. Den gavs ut i otaliga upplagor och skillingtryck.

Det var synd att Lasse-Maja höll på att glömmas bort.

Det borde finnas en liten men stadig grupp läsare för den här boken, tänkte jag. Historiskt intresserade, brottsintresserade, memoarläsare och transor.

Boken jag läste var en faksimilupplaga, kopierad från en förlaga från 1800-talet. Den var inte lätt att läsa. Texten var en enda tjock massa. Det var så onödigt. Det var ju en underhållande historia. Boken ger en bild av ett svunnet Sverige berättat av en färgstark och allt annat än slätstruken individ.

Någon skulle kunna ge texten en typografisk ansiktslyftning. Någon kunde göra ett nytt snyggt omslag. Någon borde göra en kulturinsats.

Upphovsmannen var sedan länge avsomnad och texten var fri att använda.

Och så hamnade Lasse-Majas besynnerliga äventyr på min utgivningslista.

  • Läs mer om bokens sättning här.