Hur man använder en smart undertitel och sökord för att sälja fler böcker

 

seo-1144323__180Det här är en framtidsartikel. Om 5-7 år kommer de svenska näthandlarna förhoppningsvis ha vaknat och det har blivit självklart att leta böcker med hjälp av sökord.

Idag kan man på Sveriges största näthandel bara söka efter titel, författare, kategori, ISBN, format, förlag eller språk. Ett torftigt urval som gynnar redan kända författarnamn, titlar som synts i media och större förlag på bekostnad av smalare böcker som kanske egentligen passat läsarens individuella smak bättre – om läsaren kunnat söka på något så självklart som ord som beskriver innehållet.

När man försöker skriva in flera ord för att bättre ringa in vad man ungefär är ute efter på Adlibris får man uppmaningen att använda färre, mer generella ord. Få, generella ord gör urvalet större och precisionen mindre. Istället för att få ett snävare, bättre anpassat urval av böcker får man ett bredare och sämre. Det blir helt enkelt svårare som kund att hitta den typ av bok man söker.

I svenska nätbokhandlar 2016 går det fortfarande inte att söka efter böcker med ord som beskriver innehållet man är intresserad av att läsa.

De absurda är att man som utgivare/förlag redan lägger med sökord när man registrerar en ny bok i olika register. I eböcker kan man t o m inkludera sökord i epubfilens metadata så boken enklare kan hittas av olika sökmotorer.

Datan finns tillgänglig, men bristande teknisk kompetens och vilja gör att näthandlarna inte drar nytta av den.

Ett nätföretag framför andra har utvecklat sökalgoritmer på ett sådant sätt att det hjälper både läsare att lättare hitta just de böcker de vill läsa och utgivare att lättare hitta läsare som gillar de typer av böcker man ger ut. Nätföretaget visar också ett urval av andra böcker läsare som du köpt. Det här företaget säljer mest böcker av alla.

Man skulle kunna tro att svenska näthandlare skulle vara intresserade av att följa exemplet för att sälja fler böcker.  Men det finns idag inga tecken på att någon bland de svenska nätbokhandlarna ens tänkt på att leasa eller skapa sökalgoritmer och bygga ut kategorisystemen och sortimentsorteringen för att hjälpa kunderna och på så sätt öka försäljningen.

Men varför vänta på dem? Den här artikeln visar hur man använder sig av bl a sökord för att göra sin bok så synlig som möjlig för så många intresserade läsare som möjligt på Amazon. På sikt kan man använda sig av samma tänk för svenska nätbokhandlar om några år eller fem.

Med hjälp av Amazons system av undertitel, kategorier och 7 sökord kan man förbättra sin eboks möjligheter hamna på första sidan när någon söker efter en liknande bok. Och har man även en tryckt eller POD-bok med samma titel så får den draghjälp av ebokens mer utvecklade kategorisystem.

Amazon är ett fantastiskt företag när det gäller att underlätta försäljning av böcker. Det beror i hög grad på att varje bok görs sökbar efter olika kriterier. Som kund kan man t ex knappa in ‘oblodig, deckare, 1800-tal, San Francisco’ och få upp ett nätt litet urval av böcker som uppfyller sökorden.

Vill man sälja en bok via Amazon är det därför viktigt att hamna högt upp i sökurvalen, helst på förstasidan och inte på sida nummer arton. Man kan förbättra bokens möjligheter genom att ha en beskrivande undertitel, välja rätt kategorier och ange de 7 bästa sökorden.

Jag kommer att använda Carl-Johan Forssén Ehrlins and Irina Maununens succé The Rabbit Who Wants To Fall Asleep: A New Way Of Getting Children To Sleep som exempel, för de har verkligen använt sig av alla tre metoderna och lyckats utomordentligt.

Undertitel

Att använda sig av en undertitel som förtydligar bokens innehåll till fakta- eller självhjälpsböcker är vanligt. Men även andra böcker kan använda sig av samma knep för att få läsare att hitta boken.

Ehrlins och Maununens godnattsaga har undertiteln Ett nytt sätt att få barn att sova. När föräldrar med sömnbrist knackar in något i stil med ‘få barn att SOVA‘ på Amazon kommer kaninboken att dyka upp bland andra böcker som handlar om att få barn att sova. 

Jag provade att söka på ‘getting children to sleep‘ och fick upp ett urval på 596 böcker. Eftersom kaninboken är en bästsäljare vid det här laget ligger den på första plats när det här skrivs.

Om man inte redan säljer som smör är knepet att använda en undertitel som beskriver innehållet och är en ordföljd folk skulle använda när de letar efter precis det där området. Bäst är att få upp ett snävt urval där boken har en chans att hamna högt utan att nödvändigtvis ha sålt ett enda ex. Man kan prova sig fram och fila på undertiteln tills man får en så bra sökurvalsposition som möjligt.

Kategorier och sökord (keywords)

Man väljer sedan 2 huvudkategorier för sin bok. Kategorier finns i flera nivåer. Ju längre ner i nivåerna man kommer ju mindre blir urvalet av böcker och ju högre på urvalslistan kan man hamna med sin bok. De allra snävaste urvalen kan man inte nå själv.

Amazon kategoriserar istället boken enligt hemliga formler som delvis baseras på de 7 sökord (keywords) man anger när man registrerar boken. Man kan ändra keywords när man vill.

Kategorivägarna hittar man under bokens Product Details om man skrollar ner en bit. Se kaninbokens produktdetaljer från den 18 aug 2015 på bilden nedan.

Amazon Bestsellers Rank är en ständigt uppdaterad lista som visar hur ens bok rankas försäljningsmässigt. Första raden, #1 in Books, behöver man både skicklighet och tur för att få till 🙂

topplista_product_details

Men för de andra två kan man förbättra sin boks ranking genom att testa olika subgenrer och sökord.

Bokens första genre är kategoriserad:

Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > Family Life > Sleep

Jag testade kategori-alternativen på mitt Amazon KDP konto. Som utgivare kan man välja Fiction>Juvenile Fiction> vilket gör att boken sedan sorteras under Children’s Books. Under Juvenile Fiction kan man välja undernivån Family. Men det är så långt ner man kommer med kategorierna i det här fallet.

Om man söker på Books > Children’s Books >Family får man ett urval på 155 694 böcker.

Growing Up & Facts of Life och Sleep är Amazons egna kategorier.

En kvalificerade gissning är att några av Ehrlins sökord är rabbit, sleep, go to sleep, children och bed-time.

  • Om man söker på Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > får man ett urval på 175 böcker.
  • Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > Family Life > ger ett urval på 75 böcker.
  • Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > Family Life > Sleep ger ett urval på 5 böcker.

Det är betydligt lättare att synas bland 5 stycken andra böcker än bland 155 694, så det är viktigt att kategorisera sin bok rätt. Inte bara med kategorinivåerna, utan också med sökorden, som är vad Amazon sedan använder för att nå ytterligare snävare nivåer där kunderna lättare hittar rätt bok inom området de söker. Och ju mer rätt en bok är för köparen, ju nöjdare kund.

Books > Children’s Books > Growing Up & Facts of Life > Family Life > Sleep är alltså en av sökvägarna för den kund som är intresserad av barnböcker om hur man får barn att sova.

Sökväg 2, Books > Children’s Books > Animals > Rabbits,  är mer för den som är intresserad av barnböcker om kaniner. Här ligger kaninboken på 11:e plats. Det finns många kaninböcker. Före vårt exempel kommer andra kaninböcker som sålt i flera ex totalt (När det här skrivs klättrar The Rabbit Who Wants To Fall Asleep: A New Way Of Getting Children To Sleep snabbt i rankningen och kommer säker att gå om flertalet av de tio som ligger före).

Här är Product Details för samma bok 2 timmar senare. Notera förändringen i rankning och sökvägar. Boken har fallit från #1 till #65. Kaninboken finns i fler sökvalsvarianter och en ny har seglat upp som bäst säljande sökväg. När man anger rätt typ av sökord gör man det möjligt för boken att fastna i söknäten på flera sätt.

Listplatserna uppdateras varje timma. Det kan bli en drog att kolla hur ens bok rankas dygnet runt.

topplista_product_details2

Hur tar man reda på vilka sökord som är aktuella?

Fantasy har en rad sub-genrer och stor konkurrens. Subgenren Sword and Sorcery kan man t ex inte nå genom de kategori-val man själv gör. Om man nu har skrivit en fantasy av just typen Sword and Sorcery och vill försöka få den så högt rankad som möjligt kollar man först in bästsäljarna i subgenren Sword and Sorcery och deras Product Details och ser hur böckerna kategoriserats. Sedan prövar man sig fram själv med sub-genre och sökord. Enligt rykten i egenutgivningskretsar är tricket att ha med ordet ‘sword’ bland sökorden för att hamna i just Sword and Sorcery subkategorin. Men Amazon finjusterar och ändrar hela tiden, så det är möjligt att det ryktet vid det här laget är helt inaktuellt.

Sammanfattningsvis är målet med undertitel, kategorier och sökord på Amazon och i andra nätbutiker att öka chanserna att ens bok hamnar i ett mindre urval där den har en större chans att synas för en läsare på jakt efter just den typen av bok. Ju mer specificerat i kategorinivåerna bland allt färre böcker, ju större chans att din bok hamnar på de första 2 sökurvalssidorna.

Samtidigt gör man sig en björntjänst om man väljer undertitel, kategorier och sökord som inte stämmer med bokens innehåll. Läsarrecensenterna blir inte förtjusta och då tankar rankingen direkt.

Den dag de svenska näthandlarna får tummen ur blir undertitel, sökord och kategorier viktiga också för svenska böcker. Inget hindrar att du redan nu lägger in den här metadatan när du registrerar din ebok hos Elib eller Publit och din tryckta bok hos Bokinfo. Faktum är att du redan bör använda sökordsteknik, säger författaren Holger Wästlund:

I väntan på att de svenska nätbokhandlarna ska vakna (vilket alltså kan ta flera år) kan man använda samma SEO-teknik för att eventuella läsare ska kunna hitta en e-bok eller fysisk bok på Google. Jag har t.ex. skrivit en bok som heter ”Bli professionell festfixare”. Jag har jobbat på samma sätt med titel och sökord när jag skrivit om boken på olika ställen – på min hemsida, på artikelsidor, i blogginlägg etc. När någon går in på Google och skriver ”Bli professionell festfixare” som sökord så handlar många träffar på Google’s första sida om min bok på ett eller annat sätt. En skillnad mellan Google och Amazon är att konkurrensen är så enormt mycket större på Google så det är mycket lättare att bli ”hittad” på Amazon och det skulle naturligtvis vara ännu lättare att bli hittad på Adlibris eller Bokus om de hade liknande sökfunktion eftersom de är ännu mindre än Amazon.

Tänk vad mycket enklare allt vore om svenska näthandlare ville sälja fler böcker…

Mer om svensk näthandels tekniska begränsningar här

© Tina Back 2016

Så funkar POD – tryck vid beställning

POD2Själva poängen med POD – print on demand, dvs tryck vid beställning, är just att det inte trycks någon upplaga.

Först när någon köper boken via en näthandel eller när bokhandlare och bibliotek gör en beställning trycks exakt så många böcker som beställts.

POD är ett bra alternativ om man inte vill/vågar/har råd att investera i att trycka en upplaga som man sedan kanske inte kan sälja.

POD är även för den som inte har plats att lagra hundratals böcker, inte vill hålla på att skicka dem och ta emot returer, eller som tycker att en distributionstjänst som Stjärndistribution eller Förlagssystem kostar för mycket.

POD löser problemet med distribution, frakt och förvaring.

Fördelar: låg investeringskostnad – ingen ekonomisk risk – sparar tid – ekologiskt sunt; inga osålda upplagor makuleras

Nackdelar: högre omkostnadspris per bok = lägre vinst

Förarbete vid POD

Man behöver ha fixat ISBN åt boken hos Kungliga Biblioteket. Det är gratis.

Det är också bra om man registrerat boken hos Bokinfo (fd Bokrondellen). Bokinfo är knytpunkten mellan förlag/utgivare, bokhandlare, bibliotek och bokdistributörer. Det kostar några hundringar att registrera en ny titel.

Lite hårddraget kanske, men om den tryckta bokversionen inte finns registrerad hos Bokinfo kommer ingen bokhandlare att beställa den. För e-böcker saknar Bokinfo däremot funktion. Ingen bokhandel köper in e-böcker. Näthandlarna får ebokinformationen via distributörerna.

  • Skaffa alltid ISBN och registrera boken själv hos Bokinfo (Bokrondellen), så att du eller ditt förlag står som utgivare (mer om varför detta är viktigt för egenutgivare här)

Hur fungerar POD?

Man laddar upp en tryckfärdig PDF-fil för omslaget (bokens pärmar) och en tryckfärdig PDF-fil för bokens inlaga (allt mellan pärmarna) hos POD-firman som sedan sköter inkommande beställningar, tryck och utskick till kund samt den ekonomiska administrationen.

I det här skedet bestämmer man vilken typ av omslag och papper boken ska tryckas med.

Gör alltid ett provtryck

Nästa steg är att beställa ett provtryck. Det här är en billig kvalitetsgaranti, så hoppa aldrig över provtrycket.

Det är inte förrän man håller ett tryckt exemplar av sin bok i handen som man vet hur boken blir för köparen. Kolla att boken är ordentlig limmad genom att misshandla den lite. Om sidorna börjar trilla ut – byt POD-firma. Det är också i provtrycket man plötsligt ser alla fel man varit blind för tidigare 🙂

Rätta till eventuella fel, gör en ny rättad PDF-fil och ladda upp på nytt. När det enda man hittat är textfel behövs normalt inget nytt provtryck. Om det är problem med själva trycket på något sätt, t ex fel färgskiftningar på omslaget är det säkrast att göra ett nytt provtryck.

Godkänn trycket om allt verkar bra.

Förbered för publicering

Sätt bokens f-pris. F-priset är inköpspriset för beställarna/köparna. Se till att ha tillräcklig marginal för att täcka bokens fraktkostnad. Handlarna lägger sedan på sin del vilket blir priset man ser i butiken.

POD-företag har olika sätt att visa vilka handlare och bibliotek de når. Välj bredast möjliga kanal som boken kan beställas genom.

Tryck sedan på publiceringsknappen hos POD-företaget och boken finns tillgänglig att beställa för handeln och biblioteken.

De flesta POD-företag trycker i det här skedet de pliktex som ska till universitetsbiblioteken och skickar dem dit de ska.

Försäljning, tryck och frakt

POD-företaget sköter nu resten. De får in beställningar från handlare och bibliotek, de trycker boken och de skickar ut den. Utgivaren dricker kaffe och rullar tummarna.

Försäljningsrapporter

Hos ett bra POD-företag kan man logga in och kolla av försäljningen, åtminstone månadsvis.

  • Undvik POD-firmor som inte öppet visar regelbundet uppdaterade beställningar och transaktioner

Med dagens teknik är det inte komplicerat. POD-företaget tar ju uppenbarligen emot bokbeställningar, trycker böcker och tar betalt, alltså måste det gå att visa. Ett POD-företag som inte låter utgivaren ta del av försäljningsinformationen kan ha skäl att inte visa den. Varför ta den risken som utgivare?

Utbetalning av vinst/royalty

En gång i kvartalet (vanligtvis) sätts pengar för sålda exemplar in på kontot eller får man ett fakura-underlag som man sedan fakturerar POD-firman.

  • Nöj dig inte med en POD-firma som utlovar utbetalningar regelbundet

Regelbundet kan innebära en gång om året om inget annat sägs. En POD-firma som inte klarar kvartalsutbetalningar eller åtminstone avtalsenligt varje halvår kan man lika gärna skippa.

Kan jag trycka upp en upplaga fast jag har POD?

Man kan alltid trycka en upplaga hos POD-företaget. Kom bara ihåg att priset per styck är högre än om du beställer direkt från ett tryckeri.

Normalt ska det inte vara något bekymmer att använda sig av en annan part för att trycka en upplaga, men lusläs avtalet – helst före du klickat i att du godkänner användarvillkoren.

När man vänder sig till ett annat tryckeri för att ordna upplagan går det alltid snabbare om man har egna kopior av tryckfilerna sparade på sin egen dator. Även när POD-firman hjälpt en att sätta boken, skapat PDF-filerna och förvarar dem för POD-tjänsten, har man ju som kund betalat för tillverkningen av PDF-filerna och bör alltid se till att få egna säkerhetskopior.

Vem passar POD för?

Om man vill tjäna maximalt på varje sålt exemplar är POD inte det bästa alternativet. Om man tycker det är okej att tappa en del av vinsten mot att beställningar, försäljningar och frakt sköter sig själv är POD suveränt.

Vilka böcker passar POD för?

I de flesta fall är det aldrig lönsamt att göra en inbunden bok (hård pärm) via ett POD-företag, om alternativet ens finns. Detsamma gäller mycket tjocka volymer där bokens vikt gör frakten extra kostsam. Men allt inom pocket till storpocket fungerar alldeles utmärkt.

Ta reda på vad POD-tjänsten inkluderar och kostar

Som utgivare kan man komma att fortsätta använda POD-företagets service under flera år. Ta därför reda på hur mycket tjänsten kostar. Finns det en årsavgift? Måste man trycka och betala för ett visst antal exemplar vid starten? Finns det regler och tidsbestämmelser för hur snabbt kontraktet kan avslutas om man inte är nöjd?

POD ingår ofta i bokutgivningsföretagens olika paket. Då är det svårare att se kostnaderna för enbart POD om man också köpt sättning, e-bokskonvertering, tryckt en upplaga och liknande. Många men inte alla POD-företag har en minimi-upplaga. Den som planerar att åka runt och sälja böcker via signeringar på ICA eller genom att hålla föredrag kan behöva en liten upplaga. Den som inte tänker sälja själv överhuvud taget gör bättre i att välja ett företag som inte trycker något utom vid beställning, förutom provtrycket och pliktexen.

  • Undersök vad den fortlöpande POD-tjänsten i sig kostar och inte bara priset per tryckt exemplar

De bästa POD-tjänster är ofta de som är enklast att förstå: En eventuell uppsättningsavgift för att lägga in tryckfilerna i företagets system. Kostnaden för provtryck och uskick av plikt-ex. Det är det hela. Bokköparen betalar tryckningen och frakten av boken. Det finns inga löpande kostnader för utgivaren.

För den som tänker ge ut sin allra första tryckta bok kan POD ett bra sätt att mjukstarta. Man kan ge ut mästerverket utan att behöva sälja hus och hem. När boken sedan börjar sälja bra, kan man snabbt trycka upp en upplaga som ger högre förtjänst.

Om man upptäcker fel, rättar man till dem i PDF-filen och laddar upp på nytt. Om det visar sig att omslaget inte lockar läsare byter man. Alla gör misstag med sin första bok. Det hör till. Men med POD kan man fixa dem efterhand. Man slipper att upptäcka felen efter att lastpallen med nytryckta böcker oåterkalleligen parkerat utanför dörren.

 

Hur väljer man bild och design för ett bokomslag?

omslagibrukWEB

Bilderna ovan visar olika stadier och situationer ur ett bokomslags liv 🙂

1. Framsidans original, 2. Nylevererad från tryckeriet, 3. Utnämnd bland årets bästa faktaböcker av Adlibris, 4. I skyltfönstret på Hamrelius bokhandel i Malmö, och 5. Tryckeriet Booksfactorys Bozenna visar och säljer boken på bokmässan i Göteborg 2015

Omslaget i fråga tillhör Maria Bielke von Sydows Skrivande röster – inspirationshandbok för skrivsugna (2015). Den skyldiga designern är jag.  Maria önskade ett omslag som tydligt sade faktabok, omslaget skulle stå ut bland andra skrivhandböcker och ge ett varmt och positivt intryck.

Om vi för en stund bortser från hur hårt och hjärtligt Maria har jobbat med att marknadsföra boken så är det fortfarande en bok som syns och som syns på rätt sätt. Den som letar efter en ny skrivhandbok kommer att ha svårt att inte se Skrivande röster i en trave bland andra liknande böcker. Och när den väl fångat någons uppmärksamhet ökar chansen att de plockar upp den och läser baksidan. Texten på bakidan är för övrigt perfekt för sin målgrupp.

hela_omslaget_webb

Ett bokomslag ska alltså fungera vid en mängd olika tillfällen, men framför allt vara lockbete för den som aldrig har hört talas om din bok.

Här är några saker att tänka på för den som funderar på bokomslag.

  • Visa bokens genre tydligt
  • Var iögonfallande
  • Visa bokens stämning/atmosfär

De flesta läsare har en eller ett par favoritgenrer i bokväg. När man läser genreböcker regelbundet lär man sig hur omslagen brukar se ut. När man går till bokhandeln på jakt efter nästa läsupplevelse letar man efter böcker som ser ut ungefär som de man redan läst.

Det finns en fara med att vilja ha ett alltför unikt bokomslag. Om man som utgivare väljer ett omslag som inte alls ser ut som de brukar i genren riskerar man att de läsare som skulle uppskatta boken mest inte ser den. Omslaget ska helst designas för målgruppen, inte för utgivaren eller författaren.

Vad som är trendigt inom olika bokgenrer ändras över tid. Vad som är modernt nu kommer att vara passé om några år. Så välj hellre ett omslag som passar en inkommande trend än den som varit etablerad de sista fem åren.

Om det visar sig att bokens omslag inte säljer går det att byta utan att ändra ISBN. Man ändrar inte personnummer bara för man byter tröja.

Var hittar man rätt bild för omslaget?

Det beror på vad för typ av illustration/er man är ute efter. Leta inspiration genom att studera liknande nyutkomna böcker. Kom ihåg att foton och illustrationer har upphovsrätt. Respektera upphovsmannen. Du vill inte att någon piratkopierar din bok, eller hur? Piratkopiera inte någon annans foto eller illustrationer.

Bildbyråer har hundratusentals bilder där man kan köpa rättigheten att använda en bild till sitt omslag för en överkomlig summa. Vanliga utländska sajter är t ex istockphoto, Dreamstime, och Fotoolia. Det finns foton man får använda gratis, men dubbelkolla alltid licensavtalet.

Att köpa loss bilden helt brukar vara dyrt. De flesta nöjer sig med att köpa en icke-exklusiv publiceringsrätt. Det betyder att man får använda bilden på omslaget, men att andra kan köpa rätten att använda samma bild.

Samma populära foton återkommer ofta på bokomslag när man kollar hos näthandlarna. Fotografen som tog bilden av två framsträckta tomma kvinnohänder har tjänat en hacka vid det här laget. Olika designers har lagt in olika bakgrund och placerat olika saker i fotots händer, snäckor, stenar, handskrivna lappar osv, men grundbilden av händerna förblir densamma.

Tips vid köp från bildbyråer

  • Läs användarvillkoren. Det finns saker man inte får göra med bilden
  • Välj inte de populäraste fotona. Ta hellre ett eget foto av liknande motiv istället
  • Bearbeta fotot med filter, beskär det, kombinera med andra foton osv. Se till att slutresultatet blir unikt

Illustrationer

Jobba med en illustratör om det är vanligt med illustrationer på omslaget i bokens genre. Kolla in Kim M Kimselius samarbete med illustratören Mats Minnhagen för väldigt tydlig branding av böcker. Jag är just nu väldigt förtjust i  Jenny Holmlunds illustrationer till  Eli Åhman Owetz fristående bokserie med nostalgikänsla.

Vid förlagsutgivning brukar förlaget kontakta och skriva kontrakt med illustratören. Egenutgivaren kontaktar illustratören själv. Det finns olika varianter, men rent generellt uppskattar illustratörer att få betalt för utfört arbete. Var beredd på att en illustratör kanske inte tycker att 25% av högst eventuella framtida royalties är ett fantastiskt erbjudande värt en veckas arbete.

Bra att veta: En grafisk designer är den som formger text och bild till en enhet på omslaget och inlaga. Designern är en ‘gun for hire’, dvs utför jobbet mot betalning. Den som tagit fotot eller gjort illustrationen har upphovsrätt till bilden. Samma sak med typsnitt som oftast skyddas av copyright. Den grafiska designern har normalt inte samma starka upphovsrätt till bokomslaget eftersom det består av delar som redan är upphovsrättsskyddade. Det betyder att när man betalat den grafiska designern för formgivningen och filerna brukar publiceringsrätten till omslaget övergå till den som betalat för arbetet.

Det sägs att man inte ska döma en bok efter omslaget utan efter innehållet. Men om ingen köper boken kommer ingen heller att läsa innehållet. Välj rätt omslag för din bok. Ett bokomslag kan mycket väl vara hemmagjort, så länge det inte ser hemmgjort ut.

Bokens omslag är jätteviktigt. Ställ de viktiga frågorna: Ser boken ut att höra hemma bland liknande böcker? Sticker omslaget ut bland andra böcker i samma nisch? Ger omslaget rätt magkänsla för innehållet? Ser omslaget ut som om något av de stora förlagen gett ut boken?

5 vanliga påståenden man ska se upp med när man betalar för att ge ut sin bok

3709203268_1f8afc8392Om du funderar på att ge ut en bok och är ny till hanteringen är det lockande att låta ett bokutgivningsföretag ta hand om alltihop. Det finns bra bokutgivningsföretag. Det finns också mindre trevliga. De mindre trevliga verkar tyvärr öka i takt med att egenutgivning blir vanligare världen över.

När man hållit på med egen utgivning några år blir man rätt cynisk vad det gäller en del fagra löften om hjälp med bokutgivning. Det rör sig om ett par återkommande uttryck och erbjudanden på bokutgivningsföretagens sajter – ingen nämnd, ingen glömd – som får varningsklockorna att börja ringa. Närhelst de här påståendena dyker upp, ta en funderare och lusläs företagets användarvillkor (ja, alla de aptråkiga klausulerna) före du anlitar dem.

Här följer några av de vanligaste påståendena och vad de betyder i praktiken, från irriterande skönmålning via onödiga tjänster till allvarliga brister :

1. Vi är ditt förlag

Betyder:

Vi ordnar bokutgivningsprocessen åt dig mot betalning. Vi förtjänar huvuddelen vårt levebröd på att sälja tjänster till egenutgivare som dig. Vi tjänar praktiskt taget ingenting på att sälja din bok, så det där med marknadsföring är det bäst du sköter själv.

Som egenutgivare behöver man kunna skillnaderna mellan olika typer av bokutgivningsföretag så att man går in i ett samarbete med realistiska förväntningar:

  • Ett förlag är ett företag som betalar en författare för berättelsen och sedan betalar alla kostnader för utgivningen av boken. Ett förlags inkomster kommer från bokförsäljning. Ett förlag har intresse av att sälja så många av dina böcker som möjligt.
  • Ett hybridförlag är ett företag som delar kostnaden för bokutgivningen ekonomiskt med författaren. Ett hybridförlags inkomster kommer delvis från bokförsäljning och delvis från att sälja boktjänster till författaren. Ett hybridförlag har intresse av att sälja så många av dina böcker som möjligt.
  • Ett bokutgivningsföretag är ett företag där författaren/egenutgivaren betalar hela utgivningskostnaden. Ett bokutgivningsföretags inkomster kommer från att sälja utgivningstjänster till egenutgivare, inte böcker till läsare. De har redan gjort sin vinst i och med du köpt utgivningstjänsten. En bokutgivningsfirma gör ingen marknadsföring om du inte betalar för den. Om du funderar på att köpa marknadföringstjänster, kolla först om företaget har gett ut någon bok som finns på topplistorna.

När författaren eller egenutgivaren förväntas betala för hela utgivningen själv har man att göra med ett bokutgivningsföretag, oavsett vad firmanamnet eller säljtexten säger. För ett bokutgivningsföretag spelar det ingen roll huruvida din bok säljer eller ej, så kom ihåg du är den som garanterar kvaliteten och kommer att få stå för marknadföringen.

2. Vi ordnar ISBN

Betyder:

Vi skriver vårt företagsnamn som utgivande förlag när vi beställer de gratis ISBN-numren från Kungliga Biblioteket. I landsregistret LIBRIS står sedan boken registrerad med vårt företagsnamn som utgivande förlag.

Potentiell konsekvens:

De sägenomspunna recensenterna på BTJ (Bibliotekstjänst) som lämnar de viktiga bokomdömena bibliotikarierna ofta använder som underlag innan de beställer, försöker läsa en störtflod av böcker. Det är fullt möjligt att de grovsorterar i ständiga strömmen av nya alster. BTJs recensenter är medvetna om den ökande egenutgivningen. De och bokhandlarna vet mycket väl vilka de vanligaste bokutgivningsföretagen är. Böcker som är utgivna av bokutgivningsföretag har större möjligheter att bli bortsorterade olästa på grund av egenutgivningens ibland välförtjänta rykte. I synnerhet om bokutgivningsfirman inte bara registrerat boken i sitt namn, utan också planterat sin logotyp väl synligt på den tryckta bokens omslag.

Fixa alltid ISBN själv i ditt eller ditt förlags namn. Kräv att din bok trycks utan boktjänstfirmans logga på omslaget. Om de insisterar, kräv att företaget betalar för annonsplatsen. Det räcker att de står nämnda på copyrightsidan.

Betala aldrig en boktjänstfirma för att försvåra möjligheterna att nå ut med din bok.

3. Vi ordnar allt med Bokinfo (fd Bokrondellen)

Betyder:

Vi låter dig betala för att överlåta kontrollen till hur din bok presenteras i det viktigaste centralregistret där alla bokhandlare kollar upp tryckta böcker före de beställer dem.

Potentiella konsekvenser:

Du har just blivit intervjuad i lokaltidningen och vill lägga upp länken till artikeln genast, så bokhandlarna i regionen kan se den och sen vilja beställa din bok. Boktjänstföretaget, som inte får betalt för att lägga tid på dig och din bok efter att den är tryckt, fixar detta i mån av tid. Kanske.

Ordna alltid Bokinfo (fd Bokrondellen) själv så du kan logga in och ändra eller lägga till information om din bok när det passar dig.

Det kostar några hundralappar i en engångsavgift att registrera ett förlagskonto hos Bokinfo. Det kostar sedan ytterligare ett par hundringar att registrera en titel. Man lägger in all information, en omslagsbild, när boken finns tillgänglig och genom vilken distributör. Man kan fortsätta lägga till material som gör boken mer säljbar allteftersom.

Obs! Anmäl endast tryckta böcker och ljudböcker i cd-form till Bokinfo. Distributörer av digitala böcker går direkt till näthandeln och ingen fysisk bokhandlare beställer eböcker eller streamade ljudböcker. För digitala böcker fyller Bokinfo ingen funktion, även om de hävdar det.

4. Vi gör din bok tillgänglig överallt i svenska bokhandlar

Betyder:

Vi listar din bok hos Bokinfo/Bokrondellen, där den blir möjlig att beställa för alla Sveriges bokhandlare, om de nu någonsin råkar höra talas om din bok och mot all förmodan blir intresserade.

Som nämnts tidigare, bokutgivningsföretaget tjänar pengar på att sälja tjänster till dig, inte lägga tid på att sälja dina böcker efter det att du har betalat fakturan.

5. Vi betalar ut din royalty med jämna mellanrum

Betyder:

Vi betalar ut din royalty när det passar oss.

Nyår sker med jämna mellanrum, men du skulle knappast vilja ha din lön utbetald med den typen av ‘jämna mellanrum’, eller hur?

Undvik bokutgivningsföretag som inte klarar att göra schemalagda utbetalningar av dina intjänade pengar. Undvik firmor som behåller dina pengar lite till om du tjänat mindre än en viss summa under kvartalet. Undvik även firmor där du inte kan logga in och se åtminstone månatlig försäljningsstatistik.

Seriösa firmor redovisar försäljningsstatikstiken öppet och betalar punktenligt ut varje kvartal eller möjligtvis halvår. Anlita sådana istället.

Tips för att undvika oseriösa bokutgivningsföretag

  • Fråga andra egenutgivare vilka bokutgivningsföretag de rekommenderar i olika föreningar (Egenutgivarna och Seriff t ex) och i författar- och egenutgivningsgrupper på nätet.
  • Köp inte en paketlösning med onödiga tjänster. Be om offert bara för de tjänster du verkligen behöver.
  • Lusläs avtalen. Hur tråkigt det än är kan man undvika stora problem helt genom ta reda på vad för sorts samarbetspartner man funderar på att anlita. Ett seriöst företag tar sig inte rätten att skapa nya produkter av ditt verk eller sälja det i tredje hand eller lägga ut din bok i en form du inte godkänner på sajter där du inte vill ha den.

Seriösa företag tenderar att ha tydligt utfästa engångskostnader och saknar saker saker som årslånga avtal eller löpande avgifter.

Kom ihåg att du anlitar bokutgivningsföretaget. Är du inte nöjd måste du kunna avbryta samarbetet omedelbart.

Om du känner att du råkat ut för ett oseriöst företag – berätta om det, vitt och brett och i detalj. Dels för att hindra att andra råkar ut för samma sak, men framför allt för att skumma bokutgivningsföretag bara skärper sig när deras dåliga rykte får dem att tappa kunder.

Kommer du på flera tveksamma påståenden? Nämn dem gärna i en kommentar nedan.

 

Text: © Tina Back 2015
Bild: photo credit: Looking For Clues (188 / 365) via photopin  (license)

 

Att sätta en bok med Booqlas PDF-verktyg – funkar det?

20150804_221353_resizedUPPDATERING 31 oktober 2015: Sedan posten skrevs har Booqla fixat en pålitlig och alldeles utmärkt förhandsgranskning. Precis en sådan jag efterlyste när jag testade.

Jag testade Booqlas online verktyg för att göra en tryckfil i PDF-format.

Under årens lopp har jag provat olika egenutgivningstjänster och hjälpmedel för att tillverka och formge böcker. En del gav mersmak (Hej, epubprogrammet Sigil) andra inte (Aldrig mer, Smashwords atombombsmetod).

I vanliga fall sätter jag mina och andras bokprojekt i programmet InDesign. Men dels hade jag ett litet bokprojekt jag ville få undan snabbt, dels var jag nyfiken på om det verkligen gick att hälla i ett bokmanus i ena ändan och få ut en tryckfärdig PDF i den andra med hjälp av Booqlas verktyg.

Svaret är – med några invändningar – ja.

Det här verktyget är ett bra alternativ om man behöver sätta en bok, men

  • Saknar tid, lust eller fallenhet för att lära sig bokdesign och typografi
  • Saknar tid, lust eller fallenhet för att lära sig det inte helt enkla InDesign
  • Har begränsad budget
  • Har stort kontrollbehov 😉

Booqla är mest känt som företaget där man gör sina egna eböcker. Deras senaste tjänst fyller en funktion som saknats: möjligheten att också ordna en PDF-fil för bokens inlaga så att boken går att trycka. Det finns prismässigt förmånliga tryckpaket genom Booqla, men det går också bra att bara köpa enbart PDF-tjänsten, ladda hem PDF-filen och sen ordna trycket själv.

Skapa först ett gratis konto hos Booqla.

Precis som för Booqlas andra tjänster gäller att man betalar före man kan ladda hem sina filer, men när man betalat engångsavgiften kan man ändra, fixa fel och fortsätta ladda hem nya, bättre versioner hur många gånger man vill tills man är nöjd. Fasta engångspriser är alltid att föredra i egenugivningssammanhang.

Den som tänker göra både eboksfiler och PDF gör klart och laddar hem eboksfilerna först, innan man börjar med tryckinlagans PDF som kräver lite mera pill med texten.

Först importerade jag manuset som var i Words docx-format. Texten separerades i avskiljda kapitel och avsnitt.

Välj bokens storlek, satsyta och typsnitt

Nästa steg var att skapa bokinlagans inställningar under avdelningen POD. Det finns olika alternativ att välja mellan. Även om man inte trycker via Booqla har de flesta tryckerier samma papperstyper att välja mellan. Det är papprets tjocklek + sidantal som avgör hur bred bokens rygg blir. När man sedan ordnar bokens omslag (en egen, separat PDF-fil) måste man veta ryggbredden för att måtten ska stämma.

Jag hade tänkt mig en pocket och valde mjuka pärmar, sidstorlek Pocket och Munkens 90 g krämfärgade (kvalitets)papper. Boken är från 1800-talet så jag valde ett klassiskt äldre typsnitt, CenturyGothic, som passade innehållet. Jag provade att sätta typsnittsgraden till 10 pt (pocketböcker brukar ligga mellan 9-11pt beroende på typsnitt. 12 pt är alldeles för stort). Blir det inte bra kan man minska/öka senare.

Jag valde att lägga pagineringen/sidnumren i ytterkanten.

Sidornas marginaler är förinställda efter den sidstorlek man valt tidigare. Inställningarna såg bra ut men jag ökade innermarginalen med 2 mm, för det värsta jag vet är när man måste bryta isär en pocket för att texten försvunnit in i ryggbindningen. Därmed var bokens storlek och utseende bestämt.

Justera boksidornas utseende

Det här var det mest tidskrävande steget i PDF-tillverkningen. Det finns ett skäl till att jag älskar eböcker: Det finns inga fasta sidor. Texten anpassar sig efter den skärm boken visas på.

När man sätter en bok för tryck däremot måste varje uppslag och varje sida granskas så där inte finns gluggiga rader, underliga avstavningar eller den typografiska styggelsen horungar, dvs att de tre-fyra sista orden i en mening hamnar ensamma högst upp på nästa sida.

Jag laddade hem den första automatiskt tillverkade PDF-versionen till min dator och öppnade den.

Eftersom man var rätt låst i valet av typsnitt och ordens placering på Booqlas förvalda titelsida hade jag tillverkat en svart/vit bild för titelsidan med det lite snoffsigare typsnittet Porcelain och en liten bild på bokens huvudperson. Jag lade bilden på en blank sida i verktyget.

Tips: man kan använda samma knep för titelsidan när man gör eboksfiler för att få lite roligare layout.

Så här blev titelsidan i tryckt skick:

titelsidan

Här är kapitel 1, tryckt och klart:

kap1

Det positiva: Satsytan i boken såg bra ut med tillräckliga marginaler. Textlängden resulterade i 224 sidor, vilket ger en gedigen pocketkänsla. De får inte vara för tunna, tycker jag.

Jag gillade också att varje kapitel började på ny sida. Kapitelrubriken var klassiskt placerad en bit ner på sidan (går att ändra). Jag hade ett par floroner ( *** ) mellan några stycken och de såg ut precis som jag tänkt.

Det negativa: Typsnittet för kapitelrubriker var inget jag skulle valt. Mikael på Booqla sade att det är fler mallar på gång med ett större urval av kapitelrubriktypsnitt. Jag försökte trösta mig med att bara någon promille av alla läsare är typografientusiaster och att det här är en mindre viktig detalj med ringa vikt för världshistorien.

I proffsigt satta böcker börjar nytt stycke alltid med indrag, utom kapitlets första stycke eller nytt stycke efter markerat extra avstånd. Mitt misstag. Jag hade glömt att ta bort Booqlas automatiska indrag i alla första kapitelstycken boken igenom. Det fanns också en del gluggiga rader där långa ord inte avstavats smart. Och horungar, fler än jag ville tänka på.

Nu kommer vi till haken med Booqla-metoden. Det går inte att ändra någonting direkt i PDF:n eftersom det är själva poängen med PDF.

Man måste alltså göra ändringarna där texten ligger i Booqlas verktyg och sedan spara utan att veta hur ändringarna kommer att se ut i PDF-filen. Ladda sen hem den nya PDF-versionen, öppna och se hur ändringen blev.

Jag inser att jag tycker det är meckigt för jag är van vid InDesign där bokinlagan man jobbar med är den PDF:n sedan sparas från. När man ändrar i InDesign ser man resultatet direkt.

Men har man aldrig satt en bok med en sådan typ av layoutprogram är det här inget man kommer att hänga upp sig på. Det är inte så att det är svårt att göra ändringar i Booqla, det tar bara sin tid om man vill ha ett proffsigt och typografiskt felfritt resultat.

Avstavningsändringar

Alla avstavningsprogram är baserade på engelskan och funkar dåligt för svenskans sammansatta ord. Det gör att man ibland får fyra-ordsrader med stora tomma avstånd mellan orden och det stör läsningen. I ordbehandlings- och layoutprogram kan man fixa gluggar manuellt, men eftersom Booqlas texthantering bygger på automatik måste man använda en annan metod.

Det finns en knapp i Booqlas textmeny där man enkelt kan lägga till fler ställen i långa sammansatta ord för att tillåta smartare avstavning för mindre gluggiga rader. En bra sak: Avstavningarna man lägger till gäller sedan hela boken, inte bara det kapitel man just befinner sig i.

Horungeseländet

Horungar i Booqla-sammanhang är lite som att spela Wack-a-mole där man bankar ner en i hålet bara för att se den sticka upp huvudet ur ett annat. Det är en tröst att man bara puttar på texten inom ett kapitel i taget. Man börjar alltså med kapitlets första horunge och tar bort den. Sen tar man hand om nästa. Det som har fixats tidigare i kapitlet påverkas inte av ändringar senare i kapitlet.

Det finns tre sätt att bli av med horungar i Booqla:

  • Öka/minska avståndet före Kapitelrubriken

Genom att lägga till eller ta bort en tom rad flyter texten i kapitlet om. Ibland försvinner horungen, ibland inte. Öka/minska mera. Ibland försvinner horungen, men man kan få nya längre fram i kapitlet.

  • Öka/minska radavståndet

Genom att justera radavståndet med ett par tiondelar kan man lägga till eller ta bort en rad över ett kapitel. Samma problem som med att ändra kapitelrubriksavsåndet: Ibland försvinner horungen, ibland inte. Ibland försvinner horungen men man får nya ett par sidor längre fram.

  • Lägg till/ta bort stycken i texten, dvs en radmatning

Om man gör två ändringar försvinner horungen garanterat. Inget hindrar dock att nya horungar dyker upp senare i kapitlet. Man får eliminera dem efterhand, en efter en.

Efter att svärande ha prövat de båda första metoderna med högst varierande resultat kom jag fram till att metod nummer tre var säkrast.

Jag lade till eller tog bort två radmatningar i stycken just före horungesmeningen. Man kan inte lägga till tomma rader för det ser helt fel ut. Man får antingen dra ihop tre stycken till ett, eller dela upp ett stycke i flera. Ibland räckte det med en ändring, men eftersom man måste göra om hela proceduren ändra-spara-ladda ner ny version-kolla varje gång ville jag vara säker.

Men när man väl har gjort den allra sista ändringen och laddat ner den senaste versionen har man en PDF-fil som vilket tryckeri som helst kan använda. Det är lite magiskt.

Kommer alla sättare att bli arbetslösa på grund av Booqla nu?

Nejdå.

Den som vill ha unik formgivning på sin bok kommer att välja professionella sättare även i fortsättningen. De är inte så dyra som folk tror.

Men för den som tänker sätta sin första bok själv är det här ett utmärkt hjälpmedel.

Litet förlag ♥ liten målgrupp

one_stl

När man pratar om att få bokutgivning att gå med vinst är det viktigt att komma ihåg att olika typer av utgivare har olika förutsättningar och olika omkostnader.

Ett storförlag har anställdas löner, hyra, lagerhållning m m med i beräkningen. En mikroutgivare som jag är å andra sidan lite som ett enmansband som får plats i garderoben.

Större traditionella förlag (dvs sådana som står för alla kostnader när en författares bok ges ut) behöver i runda tal sälja 800-1 000 ex för att få en bok att gå ihop ekonomiskt. Helst ska den försäljningen ske under de första 6 månaderna eftersom rotationen är snabb i boklådornas hyllor.

En mikroutgivare med viss branschkunskap kan ge ut en bok som håller samma produktionskvalitet som storförlagets, men behöver ofta ‘bara’ sälja runt 200 ex för att nå break even.

Det här har intressanta följder:

Samma bok som av ett storförlag bedöms ha för liten målgrupp för att vara affärsmässigt intressant, kan vara ekonomiskt sunt att ge ut för en liten utgivare med låga omkostnader.

När jag som mikroförläggare bedömer om ett bokprojekt håller affärsmässigt är målgruppens storlek en viktig faktor. Så länge det finns 500 potentiellt intresserade köpare för min bok när jag ger ut den och jag vet hur jag enkelt och med låg kostnad kan nå dem (♥ Internet) kan projektet vara värt att genomföra. Jag kommer inte att bli rik, men förmodligen inte heller gå back.

Lite av min affärsidé är att ge ut den typ av böcker tillräckligt många vill läsa men som de större förlagen inte ger ut för att de inte är lönsamma – för dem.

Före jag gav ut min första bok om hur man gör eböcker hade jag rekat. Det fanns grupper online där folk ställde frågor om hur man skapar en ebok, men samtidigt fanns ingen instruktionsbok på svenska. Det var ett enkelt beslut: Det fanns en tillräckligt stor målgrupp. En målgrupp som av utvecklingen utomlands av döma snart skulle växa. Jag hade lärt mig programmera eböcker under ett tidigare bokprojekt. Så jag satte mig ner och skrev boken som saknades.

Hade jag kunnat sälja in den till ett förlag? Kanske. Men det hade tagit upp till ett halvår att ens få reda på om det fanns förlagsintresse. Om någon sedan velat ge ut den så hade det tagit ytterligare 1 år innan den fanns ute att köpa. Plus att jag hade varit förlagsutgiven tidigare och visste just hur liten del av vinsten royaltyn faktiskt är för förlagsutgivna författare.

Eftersom det rörde sig om en faktabok som folk generellt är beredda att betala lite mer för valde jag att ge ut tryckvarianten som POD (tryck vid beställning) via Publit, trots att det ger mindre marginal per ex. Beslutet berodde på att jag var osäker på hur många tryckta ex som skulle gå åt för en bok om eböcker. Sen bodde jag utomlands och hade svårt att rodda distributionen effektivt. POD löste problemet. Bara så många böcker som säljs trycks.

Min första bok på svenska nådde break even efter 3 månader därför att boken fyllde ett behov som andra förlag missat. Försäljning och lån som skedde utan någon som helst marknadsföring.

Om du är en hängslen&bälte-person som vill minimera risken att gå back ekonomiskt på ditt bokäventyr:

– Ta reda på om det finns en tillräckligt stor målgrupp för boken före du publicerar den

– Leta upp målgruppen och lär känna dem om du inte redan är en av dem: Vad gillar de? Vilken bok saknar de? Vid vilka vattenhål häckar de och när? När det blir dags att marknadsföra vet du var.

– Fundera på vilken typ av försäljning som passar boken och dig bäst, POD eller tryckt upplaga med olika distributions- och fraktalternativ. Eller kanske en kombination av båda?

Att ett stort förlag inte vill ge ut en bok betyder inte alltid att det inte finns en tillräckligt stor målgrupp för den. Allting är relativt. En mindre målgrupp kan passa ett litet förlag förträffligt.

Uppdrag: Bokomslag till Frankenstein

frankie_banner

De här posterna är för dig som är intresserad av bokomslag. Tankegångar och skisser kring hur bokomslag blir till i min verkstad. Hoppas de kan vara till nytta

April 2015. Mikael Norrman på Booqla kontaktade mig för att formge omslaget till Frankenstein.

Bakgrund: När det börjar bli dags att trycka behöver man en PDF-fil. Boktjänstföretagen Booqla har utvecklat en tjänst där kunden själv gör tryckoriginal i PDF-format efter mallar. Man väljer bokstorlek och typsnitt. Marginaler och paginering är förinställt, men kan justeras. Manusets text hälls så att säga in i mallen man valt och det blir så många sidor som behövs. Det går sedan att beställa tryck i mindre eller större upplagor eller ta PDF-filen någon annanstans.

Men Booqla är känt för eböcker, inte tryck. De behövde en bok som provexempel för att sälja in tjänsten. De hade valt Frankenstein på engelska (upphovsrätten har löpt ut och vem som helst kan ge ut boken) och hade gjort inlagan med sin makalösa manick. Nu behövde de ett omslag.

Förarbete: Googlade Frankenstein i alla möjliga visuella former. Skissade. Boken skulle tryckas i storpocketformat och jag tänkte yngre målgrupp / stark grafisk illustration / skräckinspirerat typsnitt.

Version 1: Tog fram det japanska bläcket och penseln. Lade sedan till mer svart bakgrund i datorn.

frankie_sv  frankie_CMYK

Som avslutning testade jag ett par olika varianter av typsnitt. Så här blev det första utkastet:

Karloffweb

Jag var inte helt nöjd, så jag skickade bilden till min kloke bror.

”För mycket Karloff” sade han.

Bror hade rätt. Det här hade man sett förut. Tillbaka till ritbordet.

Version 2: Jag läste på om romanens innehåll och gick ifrån filmens svart/vita uttryck. Boken handlar i korthet om hur Doktor Frankenstein skapar varelsen och sedan blir förskräckt och försöker fly från sin skapelse. Varelsen/monstret å sin sida vill bli erkänd och älskad, men alla skyr honom. Frankensteins monster är ensam i världen. Den omgivande naturen är hård och utan misskund.

Nytt målgruppstänkande: klassikerläsare och studenter / stramt bildspråk / klassiskt typsnitt. Ett omslag som mera visar på innehållet än populäruppfattningen av Frankensteins monster.

Jag ville se monstret ensamt i ett tydligt landskap. Skissar kala kullar.

horizon

Blir inspirerad av landskapsmålare från 1930-talet som förenklade marken till mjuka former. Från det är steget till Art Deco inte långt:

1FrankieWebb

Det nya omslaget har inga Karloff-vibbar alls. Kloke bror godkänner illustrationen.

Kunden gillar omslaget. Alltid lika härlig känsla.

Och så här blev den tryckta boken. Matt omslag, storpocketformat, ca 220 sidor.

frankie_trycktWEBB

Obs! Lägg märke till vilken skillnad det är när bilden visas på en upplyst skärm och i det tryckta formatet. Det är samma färgnyanser. Tryckt upplevs alltid som mörkare. Det är viktigt när man gör omslag att känna till att mörka nyanser som ser bra ut på skärmen kan behöva ljusas upp en hel del för att inte den tryckta versionen ska bli alldeles för mörk.

Ofta behöver man göra både en och två versioner innan man hittar fram.

Jag tycker för det mesta att min första version inte håller. Det beror nästan alltid på att den liknar något jag sugit upp tidigare. Men jag verkar behöva få idé nummer 1 ur systemet innan jag kommer vidare.

En av mina lärare brukade säga:
Välj idé nummer 4, för den har ingen annan tänkt på

Det är ett av de bästa råd jag fått.

Nästa projekt: Lasse-Majas besynnerliga äventyr

FB-Banner1

Jag höll på med research om det tidiga 1800-talet för ett annat senare projekt när jag snubblade över Lasse-Majas memoarer för ett par månader sedan. Tjuven i kvinnokläder, originalet bakom den numera mer kända barndeckarduon och en fascinerande person.

Lasse-Maja spelade kvinna och lämnade en strid ström av bestulna fästmän efter sig. Han gjorde inbrott och länsade fickor. Han stal hästar. Han jagades av polis och arga bybor.

På sin ålders höst ångrade han ingenting. Efter att ha blivit benådad från fängelset efter nästan 30 år for han land och rike kring och berättade skrönor om sitt liv på scen. Han blev så omtyckt att folket i trakten där han slagit sig ner att de ville göra honom till riksdagsman.

Under fängelsetiden gav han ut sina memoarer. Boken blev Sveriges första bästsäljare. Den gavs ut i otaliga upplagor och skillingtryck.

Det var synd att Lasse-Maja höll på att glömmas bort.

Det borde finnas en liten men stadig grupp läsare för den här boken, tänkte jag. Historiskt intresserade, brottsintresserade, memoarläsare och transor.

Boken jag läste var en faksimilupplaga, kopierad från en förlaga från 1800-talet. Den var inte lätt att läsa. Texten var en enda tjock massa. Det var så onödigt. Det var ju en underhållande historia. Boken ger en bild av ett svunnet Sverige berättat av en färgstark och allt annat än slätstruken individ.

Någon skulle kunna ge texten en typografisk ansiktslyftning. Någon kunde göra ett nytt snyggt omslag. Någon borde göra en kulturinsats.

Upphovsmannen var sedan länge avsomnad och texten var fri att använda.

Och så hamnade Lasse-Majas besynnerliga äventyr på min utgivningslista.

  • Läs mer om bokens sättning här.

Hur jag slutade drömma och började publicera

golden-gate-bridge-in-san-francisco-725x544

San Francisco 2011

Jag hade just skrivit klart det första utkastet av min tredje roman. Till skillnad från de två första som aldrig kommer att lämna skrivbordslådan tyckte jag att jag åstadkommit något som höll för ge ut.

Tillsammans med en vän hade jag försökt sälja in ett barnboksmanus med illustrationer till amerikanska förlag tidigare och hade ett hum om vad jag borde gör härnäst: Hitta en agent som ville signa mig och mitt outgivna mästerverk.

De största förlagen i USA kan man inte skicka in sitt manus direkt till. De tar bara emot manus inskickade av agenter ( – inte hela sanningen, men vad jag visste just då – ). Agenterna fungerar som obetalda lektörer. Mindre förlag går det ofta bra att skicka direkt till, men man ska alltid kolla på förlagets webbplats.

För barnboksmanuset hade vi valt förlag som inte krävde agent eftersom vi båda tyckte det var slöseri med tid. Mitt romanmanus passade däremot för några av de större förlagen i genren, så det var bara att ge sig ut på agentjakt.

Jag googlade ‘query an agent‘. Listan med tips på hur man formulerar det perfekta följebrevet till en agent var lång. Kloka och erfarna Jane Friedman har en bra genomgång för allting litterär agent i USA för den som är intresserad.

Under sökandet efter agent-info hamnade jag också på några bloggar där agenter offentligt dissade gröna författares följebrev. Det värsta var kommentarerna där författar-wannabes hejade på dissandet som en flock hyenor i hopp om att imponera på agenten.

Men googlandets skyddsänglar var med mig och på mystiska vägar hamnade jag på Joe Konraths A Newbies Guide to Publishing. Det var första gången jag hörde talas om egenutgivning.

Internet hade hänt. Eböcker hade hänt. Amazon hade hänt. Det var en ny värld med nya villkor för författare.

  • Man behövde inte en agent.
  • Man behövde inte ett förlag
  • Man kunde skriva sin bok, publicera den och kamma hem huvuddelen av förtjänsten

Det här slog ner som en bomb i min bokliga världsbild. Allt jag trodde jag kunde om bokbranschen var med ens förlegat och i förändring.

I det ögonblicket slutade jag vänta på att bli godkänd för förlagspublicering och började planera utgivningen av min nästa bok.

Och så har det fortsatt sen dess. Jag ger ut böcker; tryckta och eböcker, på engelska och på svenska. Jag lär mig nya saker genom att prova mig fram.

Den här bloggen är om misstagen, om vad som funkat och om förändringarna i bokbranschen som påverkar möjligheterna att publicera och sälja böcker.

Om du är som jag och inte gillar att vänta, om du föredrar att ha kontroll över ditt skrivande och inte har något emot att jobba häcken av dig på dina egna bokprojekt – hoppas jag att den här bloggen kan vara till nytta eller varnagel.

Men.

Egenutgivning är inte för alla. En del böcker och författare passar bäst för traditionella förlag. Det finns inte den enda rätta vägen, det finns alternativ. Välj det som passar din bok – och dig – bäst.