Facebookannons för bok – 3. Kampanjresultat

 

Resultatet av en 14-dagars riktad annonskampanj på Facebook i december 2016. Det är svårt att dra några allmänna slutsatser, men annonserna sålde helt klart böcker och kampanjen drog in mer än den kostade.

Här är resultatet. Först kalla siffror, sedan en utvärdering.

Produkt: Lasse-Majas besynnerliga äventyr (en självbiografi från 1833).
Kampanjtid:
6 dec – 19 dec 2016
Dagar: 14
Kostnad/budget: 325 kr
Klick för: 219,54 kr av budgeten
Personer som såg kampanjen: 4 793
Anspråk på erbjudandet: 49 (dvs klick, delningar mm)
Sålda ex: 16 st inbundna (f-pris 120 kr styck) = 1920 kr, 19 st POD-pocket =  101,84 kr.
Totalt sålda antal: 35 böcker
Antal sålda böcker per visning: Var 137:e som såg annonsen köpte en bok.
Andel sålda böcker per klick: 70% <—- sanslöst hög andel!!!
Total försäljning: 2021,84 kr
Vinst: 2021,84 – 325 = 1696.84 kr

Det går alltså att nå till och med den smala målgruppen för en 184 år gammal svensk klassiker via något så simpelt som två annonser UTAN rea-erbjudande och faktiskt sälja för mer än sex gånger vad annonskampanjen kostade.

Det är viktigt att komma ihåg att det enda som betyder något för författare/böcker i längden är läsare. Med internets hjälp har möjligheterna att nå läsaren direkt, nå rätt målgrupp direkt aldrig varit större, enklare och förmodligen heller aldrig billigare. Till skillnad från före internet är det fullt möjligt att visa en riktad annons för bokens specifika målgrupp och nå tusentals personer för en låg kostnad.

Nu misstänkte jag att min smala målgrupp i hög grad var medelålders+ och att många i den åldersgruppen nästan uteslutande använder Facebook för sina aktiviteter inom sociala media. Så FB var den givna plattformen för den här bokens första annonskampanj. (Sen visade det sig att gruppen 18-25 klickade i mycket högre grad än väntat, så målgruppen var inte så enkel att ringa in åldersmässigt som jag trodde. Marknadsföringsplan för 2017: Klura ut ett sätt att nå de yngre.)

Naturligtvis är det bara ett fåtal av alla de som ser annonsen som klickar (i mitt fall 1%), men jämfört med en papperstidningsannons har en internetannons en helt annan spridning. 4 793 utvalda personer såg annonsen (dvs förutvalda för att de bl a gillar historia, dokumentärer, skvallertidningar och brott och därmed kunde misstänkas gilla att läsa en tjuv i kvinnokläders memoarer).
Precis som med tidningsannonsen kan webbannonsen presenteras så att det blir betraktarens val om de vill reagera eller ignorera. Klickandet blir betraktarens val och det är någonting att respektera.

Bara 1% av de som såg annonsen klickade alltså på den. Det här är en smal bok så jag är inte förvånad att inte fler klickade. Däremot är nivån av köp per klick helt otroligt hög: 70% procent.

Det är som när sju av tio som stannar vid ett bokbord på en mässa köper en bok. Det händer kanske Stephen King, men ingen annan. Framför allt inte en sedan länge död, svensk tjuv. Jag måste undersöka vad genomsnittsfrekvensen för FB-annonser är, men jag har svårt att tro att den ligger på den här nivån för alla.

Bara 1% av alla som såg annonsen klickade på den. Men 70% av de som klickade köpte boken.

I reklamsammanhang är en köprespons på 70% ett mirakulöst bra resultat.

Jag är antingen ett marknadsföringsgeni eller är Lasse-Majafans världens köpgladaste och jag borde börja sälja t-shirtar, muggar och pussel. Tänk vilka siffror det skulle kunna bli för en bok med bredare målgrupp; hälsa, resor, feelgood, fantasy, deckare eller romantik!

(För att se om kampanjresultatet var en lyckträff pga tajming före jul, kör jag en ny kampanj i mars efter bokrean 2017. Återkommer med resultat från den kampanjen senare.)

Dra nu inte slutsatsen att allting går att sälja med mördande internetreklam.  Däremot går det bevisligen att sälja en bra produkt (Lasse-Majas självbiografi!) till en intresserad köpare (Lasse-Majafans!) och man kan skapa uppmärksamhet och medvetenhet om produkten utifall betraktaren blir intresserad senare (–Visst såg jag en bok om Lasse-Maja?). Det är kombinationen försäljning och uppmärksamhet en lyckad annonskampanj åstadkommer.

Kom ihåg att all marknadsföring tar tid, även annonskampanjer. Både att skapa, utvärdera, lansera och ändra/anpassa annonserna, så väl som att etablera en medvetenhet om produkten hos målgruppen genom att fortlöpande köra annonsmaterial.
Men tack vare internet rör det sig mest om tid, inte som tidigare en ofta oöverkomlig kostnad för mindre aktörer. Funkar inte den första annonsen, byt och försök igen. En bra bok är ingen färskvara. Ge boken tid och lockande exponering så kommer rätt läsare och rätt målgrupp att hitta den, även om det är en 184 år gammal bok.
Jag är jättenyfiken på dina erfarenheter av FB-annonsering. Hör gärna av dig i kommentarerna eller skicka ett mejl.
 © Tina Back 2016
 
 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

E-handeln var förlagsbranschens blinda fläck

Minns ni rubrikerna från i höstas? Pappersböckerna var tillbaka. Den traditionella boken visade var skåpet skulle stå. Nu visar det sig att det inte var hela sanningen utan ett tecken på en ny verklighet med långtgående konsekvenser. En rapport och presentation från Author EarningsDigital Book World Conference slog ner som en bomb i branschen i mitten av  januari och de senaste siffrorna från Bonniers pekar i samma riktning.

Detta har hänt: De senaste fem åren har bokbranschens brännpunkt för det digitala skiftet gällt papper eller digitalt.

För de traditionella förlagen sågs eboken som ett hot. Jämfört med andra bokformat var eboken billig att tillverka och saknade lager-, frakt- och distributionskostnader och tillgången tog aldrig slut. Än värre var att vem som helst kunde ge ut en ebok och få utrymme på näthandlarnas ändlösa hyllor, till skillnad från den fysiska handelns begränsade hyllmeter vars utbud i hög grad kontrolleras av de etablerade förlagen. Eboken var helt enkelt ett hot mot rådande traditionell ordning där förlagen dominerar genom att kontrollera hela kedjan från vilken författare som får sin bok utgiven till vilka böcker köparna kan välja mellan.

Förlagen var övertygade om att pappersböcker var/är bättre för dem, så man har konsekvent hållit för höga priser på sina eböcker för att motverka en övergång till digitala böcker. Den här tendensen gäller internationellt.

Enligt tidningsrubrikerna 2016 gjorde tryckta böcker comeback, eboksvågen såg ut att ha ebbat ut och den traditionella bokbranschen klappade varann på ryggen. Papper mot digitalt, papper vann! Krisen avblåst.

Presentationen på Digital Book World Conference  blev därför en kalldusch.

Papper eller ebok visade sig vara oviktigt. I själva verket hade hela förlagsindustrin blivit förbiåkt av utvecklingen. Upptagna med hotet från eboken missade man att det var en helt annan del av digitaliseringen som var det direkta hotet mot förlagens dominans: E-handeln.

Nu är rapporten presenterad, slutsatserna är dragna och fakta finns för den som vill verifiera. Medan papper/digital-debatten gick hög skedde obemärkt ett skifte i boklandskapets fundament.

Illustrationen från Author Earnings presentation nedan illustrerar vad den tryckta bokens återkomst i USA egentligen innebar:

(Bild från Author Earnings Presentation)

Det väsentliga för bokbranschen är hur folk köper böcker, idag och i framtiden. Inte om de väljer papper eller digitala böcker.

Det kvittar alltså vilket bokformat läsaren föredrar att köpa. Näthandeln sopade mattan med den fysiska handeln och det får långtgående konsekvenser.

Lägesrapport från bokfronten

Presentationen gäller läget i USA som ligger 2-5 år längre fram i utvecklingen när det gäller det digitala skiftet inom bokindustrin. Naturligtvis kommer utvecklingen inte att bli identisk här i Sverige, men ha i åtanke att grundprocessen är densamma: Vi går mot ökad näthandel.

Idag köps 69% av alla böcker i USA på nätet. Siffrorna för skönlitteratur för vuxna är ännu mer anmärkningsvärda: 75%.

Amazon dominerar den amerikanska bokmarknaden i så hög grad idag att det visade sig att hela den rapporterade och firade försäljningsökningen av tryckta böcker 2016 berodde på Amazons agerande i kombination med att eböcker utan isbn inte räknats. Lägger man till försäljningen av eböcker utan isbn visar eboksförsäljningen en svag ökning.

De största förlagen hade länge insisterat på att få använda kommissionsförsäljning på eböcker hos Amazon istället för vanlig grosshandel. I det förra blir återförsäljaren en agent (därav engelskans agency-pricing) som får fast kommission per sålt ex och det är förlaget som sätter pris mot kund och bestämmer över prisändringar istället för vanligt inköp där återförsäljaren köper böckerna av förlaget och kan sen sälja dem för vilket pris man vill. 2015 gick Amazon med på förändringen och nya kontrakt skrevs enligt kommissionsmodellen.

De största förlagen höjde sina ebokspriser radikalt. Men resultatet blev att eboksförsäljningen sjönk drastiskt och vinsten för både förlag och återförsäljare gjorde detsamma. Amazon svarade samtidigt med att pressa rabatterna för förlagens tryckta böcker och sänka priserna så att det inbundna eller mjukpärmsformatet periodvis kostade detsamma eller lägre än eboksformatet. Resultatet blev att de stora förlagens eboksförsäljning havererade medan rea-prisnivån på tryckta böcker gjorde att vinsten uteblev. Ökad försäljning ger inte automatiskt ökad vinst. En följdeffekt när förlagen inte gav den fysiska bokhandeln samma rabattvillkor blev att försäljningen i butik fortsatte sjunka, trots att det ligger i förlagens intresse att se till att det finns andra försäljningskanaler för att minska beroendet av Amazon.

I slutet av 2016 slutade Amazon extremrea storförlagens tryckta böcker. Försäljningen av tryckta böcker återgick direkt till 2015 års långsamt planande nivåer.

Det digitala skiftet handlar inte om tryckta böcker mot e- och ljudböcker. Det digitala skiftet handlar om fysisk handel mot näthandel. Konsumenter världen över migrerar till nätet.

Samtidigt, i Sverige

Den svenska bokbranschen vann några års respit från det digitala skiftet när Amazon inte landsteg, men eftersom den pågående förändringen är ett strukturskifte är det korttänkt att stirra sig blind på enskilda aktörer. Det digitala skiftet i Sverige pågår för fullt.

Efter att ha följt utvecklingen inom bokbranschen i USA på nära håll blir det tydligt vilka områden man ska titta på om man vill se hur långt förändringarna nått i Sverige.

Fysisk bokhandel mot näthandel: Svenska kroppsliga bokhandlare har även de vunnit några års andrum genom att den svenska nätbokhandeln delvis ägs av några stora förlag, dels att den är så tekniskt och algoritmmässigt på efterkälken.

Ingen av de tre största nätbokhandlarna låter år 2017 kunden söka böcker genom sökord. På Adlibris är det isbn, titel eller författarnamn som gäller. Det här gynnar redan kända namn som i regel är knutna till de största förlagen. Eftersom några av storförlagen också är delägare verkar det inte finnas någon vilja att sälja större volymer böcker totalt, vilket är vad som sker när läsare via sökord kan hitta böcker som bättre passar den enskilde konsumentens personliga smak. Om de bättre sökalgoritmerna inte främst gynnar storförlagen verkar nätbokhandeln i Sverige inte vara intresserad. Det kan noteras att på Storytel kan man söka efter böcker med hjälp av sökord.

De svenska nätbokhandlarna har långt kvar till en fungerande version av Amazons ‘andra kunder som du köpte detta’ kombinerat med ett klicks-köp och missar därmed mängder med impulsköp.

En annan skillnad är att svensk nätbokhandel bara säljer nya böcker. Amazon är en portal där även antikvariat, samlare och begagnade bokhandlare världen över säljer sina varor. Inte bara böcker förresten, alla varor.

Sanningen är att ju fler fysiska bokhandlar som stänger ute i landet, ju snabbare migrerar bokförsäljningen i Sverige till nätet och ju hårdare blir konkurrensen för de kvarvarande fysiska handlarna utbudsmässigt.

Enligt en artikel av Sölve Dahlgren i branschnyhetsbrevet Boktugg 2017-02-03 såldes det fler Bonniersböcker på nätet 2016 än i butik. ”De två största försäljningskanalerna för Bonnierförlagens böcker var internet med 34 procent av försäljningen, medan fysisk bokhandel stod för 31 procent.”

Det finns ingen anledning att tro att den här fördelningen är unik för Bonniers olika förlag.

Sverige inte bara går mot ökad nätbokhandel. Vi är redan där.

Media: Svensk branschrapportering tenderar att låta representanter för de traditionella förlagen uttala sig om bokindustrin. Problemet är att rapportering nästan bara sker ur förlagens synvinkel. Tidigare var förlagen tungviktarna och media har sedan länge inarbetade kontakter inom förlagsbranschen. Så fort det gäller bokbranschen kontaktar media alltså sina vanliga kontakter istället för att undersöka vad som pågår och vilka som står bakom de förändringarna.

Problemet idag är att förlagen förlaget tappat tungviktspositionen. De driver inte utvecklingen inom branschen. De reagerar mot den.

Utvecklingens motor är konsumenterna som migrerar till näthandeln. Den här förändringen orsakar vidspridda följder som påverkar hela bokbranschens ekosystem.

De nya tungviktarna som formar bokbranschens framtid gör det osedda på områden som faller mellan affärs-, ekonomi- , teknik, och kulturjournalistiken. Media missar dem. De är osynliga. De bygger upp den nya strukturen för landets bokindustri inför öppen ridå men ingen verkar se dem.

Nya typer av tjänster, nya produktionsföretag, nya försäljningskanaler, nya marknadsföringsmetoder och nya samarbeten mellan institutioner och pionjärer. Det är en spännande brytningstid. Den digitala bokvärlden är i princip redan på plats om man vet var man ska titta.

Finns det en svensk skuggmarknad?

Som nämndes i början av artikeln inkluderar den senaste rapporten i USA äntligen de delar av marknaden som tidigare föll bortom undersökningarnas räckvidd i det som kallades skuggmarknaden och som visade sig vara nära en tredjedel av den totala marknaden (och hela 43% av Amazons ebokshandel).

Vissa delar av den svenska bokmarknaden är definitivt skuggmarknad idag, dvs försäljningen av vissa typer av böcker syns inte rapporteringen vilket kan ge en felaktig bild av verkligheten. Här är några exempel som potentiellt kan skapa en skev verklighetsuppfattning.

Sveriges andra största förlag är Harper Collins vars svenska utgivning i hög grad består av romantik. De rapporterar inte sin försäljning till Förläggareföreningens årsrapport. Det gör inte heller Schibstedts, den nordiska giganten inom vad som brukar gå under benämningen kiosklitteratur.

En stor del av bokförsäljningen sker genom veckotidningar, matbutiker, pressbyråkiosker och bensinmackar. All sådan här försäljning rapporteras av outgrundlig anledning som tidningar, inte böcker. Med andra ord, en skuggmarknad.

Nya pigga småförlag knaprar i sig marknadsandelar i genrer de stora förlagen negligerat. Eftersom de sällan är med i Förläggareföreningen saknas deras försäljningssiffror i årsrapporterna vi brukar se i media. Här finns en snabbt växande skuggmarknad inom fantastik, romantik och erotik.

Hur stor försäljning indieutgivningen i Sverige generar totalt går under den officiella radarn. De flesta egenutgivna böcker säljer i mycket få exemplar, men inom genrer som självhjälp, wellness, andlighet, fantasy, science fiction, romantik, chicklitt och erotik tappar de stora förlagen mark. Inte för att de sysslat med utgivning av mindre eller obskyra genrer, utan för att de läsare som tidigare inte kunde hitta Urban Fantasy, militär Science Fiction eller fetischinriktad BDSM-romantik nu köper den typen av böcker istället för något från den storförlagsproducerade topplistan som de tidigare varit hänvisade till. Det här är en skuggmarknad av okänd storlek eftersom inga siffror rapporteras.

Av bibliotekens totala ersättning för eboksutlåning går till hälften till förlagen, resten till mindre utgivare. Det finns definitivt en skuggmarknad att undersöka på det här området. Elib/Axiell är de som sitter på datan för den som vill undersöka mera.

Ser man till hela bokutbudet är det ofrånkomligt att den ökande indiebokutgivningen tar andelar från de traditionella förlagen, även när den genomsnittliga egenutgivaren ofta går back.

2015 var ett undantagsår, men tittar man på utvecklingen i stort var det årets storsäljare ett tecken på en bransch i drastiskt förändring. Två av de tre största storsäljarna inom facklitteratur, skönlitteratur och barn- och ungdom var egenutgivna (Lär dig leva respektive Kaninen som så gärna ville sova).

Symptomatiskt för utvecklingen är att författarna bakom de egenutgivna succéböckerna inte automatiskt glatt tackade ja till de förlagskontrakt de erbjöds för nästa bok. I båda fallen hade författarna tidigare erfarenhet av egenutgivning. De var inga nybörjare.

Det här speglar också utvecklingen i USA.

Indieutgivare sätter sig in i branschen på ett annat sätt än förlagsförfattaren därför att det är nödvändigt om man vill försöka leva på sitt skrivande. De är medvetna om kostnader och royaltyvillkor. De har erfarenhet av kvalitetskontroll och marknadsföring, de har koll på målgrupper och trender. Och de är inte lika pigga på 20% av vinsten om inte förlaget kan garantera att de de där 20%-en totalt volymmässigt blir mer än de 80% av vinsten indieutgivaren är van vid.

Framtiden

Utvecklingen går på sikt mot en ny praxis: Det finns plats för både traditionella förlag och indieutgivare. Att ställa dessa mot varandra är lika missriktat som att ställa papper mot digitalt. Traditionella storförlag koncentrerar sig på sin backlist och på de etablerade storsäljarna. Nya namn plockar man från framgångsrika etablerade indieutgivare som odlat fram följare, fans och läsekrets genom att ge ut en rad böcker. Framgångsrika indieutgivare blir förläggare, ofta med skarp nischinriktning.

Det här blir den nya mellannivån.

De nya tungviktarna är de som kontrollerar de breda plattformarna och datan som plattformarna generar; Google, Apple, Instagram, Twitter, Facebook, Amazon, Storytel.

Vad gäller bokindustrins spetsteknik i Sverige – titta på Storytel. De leder utvecklingen och konkurrenterna härmar.

Debatten om bokformaten är över. Den var slöseri med tid och trycksvärta. Hur stor andel eböcker som säljs i Sverige idag jämfört med papper är inte särskilt intressant. Den svenska bokbranschen går igenom samma radikala strukturella förändring som sker internationellt: Näthandeln ökar. Gör inte misstaget att tro att det mesta kommer att fortsätta i gamla vanliga spår. Den digitala framtiden är här. Håll ögonen på bollen.

© Tina Back 2017

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Marknadsför din bok via Bokinfo

Bokinfo är platsen där de fysiska bokhandlarna näthandlar böcker genom att lägga in beställningar. Bokinfo har en särskild service för bokhandlarna: En löpsedelsfunktion som visar vilka böcker som synts i olika media – förutsatt att förlaget eller utgivaren lagt upp informationen. Utnyttja den här riktade och kostnadsfria marknadsföringskanalen!

Varje gång du lyckats nå ut i mediaskvalet är det dags att dokumentera framgångarna genom en löpsedel hos Bokinfo. De fysiska bokhandlarna får ofta frågor om olika böcker av kunder av typen ‘En gul bok om hundar på tv igårkväll, har ni den?’. Bokinfo är webbsajten där de söker och hittar sådan information.

Bokhandlarna kan söka inom områdena tv, radio, press och internet efter böcker som uppmärksammats.

Löpsedlar kan alltså locka till beställning. När det finns artiklar, intervjuer, tv-framträdanden och bokbloggsposter om boken ger det trovärdighet. Kom ihåg att det ges ut nära 15 000 böcker om året i Sverige. Media uppmärksammar bara en bråkdel av dem.

En bok som ‘syns’ medialt har större chanser att bli inköpt. De fysiska bokhandlarna använder sig av Bokinfo när de beställer hem böcker, alltså är det viktigt att man registrerar varje uns av medial publicitet som en löpsedel på Bokinfos hemsida.

Så här visas aktuella löpsedlar på Bokinfos hemsida. Man ligger inte på första sidan särskilt länge, men intresserade kan söka bland löpsedlarna. Det gör att man kan bygga på med nya efterhand och öka bokens imponeringseffekt när någon söker på titeln.

bokinfo-lopsedlar-web

Så här gör man:

  • Logga in, gå till ‘Artiklar’ där dina registrerade titlar syns och klicka på den aktuella bokens omslagsbild.
  • Välj ‘Lägg till löpsedel’ nere till vänster.

Man får upp ett formulär med bokens artikelnummer redo att fyllas i.

bokinfo-lopsedlar1web

  • Välj passande kategori (TV, Radio, Press eller Internet).

 

bokinfo-lopsedel2web

  • Välj underkategori. Om Bokinfo inte visar namnet, mejla dem och be dem lägga till. Bokinfo är snabba med att svara. Det finns förstås en underkategori kallad ‘Övrigt’, men visst ser det mer seriöst ut med en namngiven kanal i underkategorin?
  • Fyll sedan i en snärtig rubrik eller återanvänd den rubrik tidningen/radion/tv:n/internet publicerade.
  • Skriv en beskrivning av innehållet.
  • Publicera

Och nu finns din boks mediala karriär dokumenterad, samlad och sökbar på landets viktigaste bokcentral: Bokinfo.

© Tina Back 2017

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Kopieringsskydd DRM på ebok?

Många som lägger upp sina första eböcker funderar inte över kopieringsskyddet (DRM). Det verkar mycket tryggare att ha kopieringsskydd på eboksfilen än att vara utan, så man lägger till DRM hos distributören. Men det är inte riktigt så enkelt. Det kan vara bra att känna till vad kopieringsskyddet innebär, hur det funkar i praktiken och vilka begränsningarna är.

I en perfekt värld skulle det bara vara att sätta på ett kopieringsskydd på eboksfilen och ingen skulle någonsin kunna piratkopiera den. Nu lever vi inte i en perfekt värld och kopieringsskyddet har svagheter och sideffekter.

Här följer motargument mot att lägga till DRM (kopieringsskydd) via distributören. Var och en avgör vad som passar dem bäst i den här frågan.

Vaddå kopieringsskydd?


Det tar EN googling för att hitta instruktioner för hur man tar bort kopieringsskyddet DRM på en eboksfil. Det stoppar alltså inte en piratkopierare överhuvudtaget.

Vem kontrollerar kopieringsskyddet, du eller tillverkaren?


DRM kontrolleras av Adobe. Om din eboksåterförsäljare av okänd anledning glömmer förnya DRM-licensen med Adobe visas inte dina böcker i näthandeln tills kontraktet förnyats (Hej, Adlibris 2014). Som utgivare har du ingen som helst kontroll över att din DRM-försedda ebok plötsligt inte syns i nätbutiken. Om återförsäljaren dessutom missar att upplysa sina leverantörer (dig!) om saken kan du tappa veckor av intäkter. Boken dyker förstås upp igen när du tar bort DRM genom att ta bort krysset i rutan hos distributören.

Dina betalande fans gillar dina eböcker så mycket att de vill ha dem på flera appar


En betalande eboksköpare som vill  ha eboken på olika apparater utan uppkoppling sinsemellan eller skapa säkerhetskopia på sin hårddisk hindras av DRM. (Man kan vilja ha en säkerhetskopia utifall näthandeln eller distributören går i konkurs och eboken i annat fall försvinner) Eböcker äger man liksom strömmad musik bara licensen för att utnyttja och eftersom licensen är knuten till återförsäljaren upphör licensen om och när återförsäljaren slutar existera.

Det lär finnas en och annan säkerhetskopieinriktad eboksköpare som inte köper eböcker med DRM överhuvudtaget. Hur mycket sanning det ligger i ryktet vet jag däremot inte.

Att göra en säkerhetskopia av en eboksfil är en legal gråzon, men rent förnuftsmässigt kan jag inte se att någon skulle kunna bli åtalad för en enda orörd, ospridd statisk kopia av en ebok. Man kan inte fysiskt läsa två böcker samtidigt och därmed nyttjar man aldrig fler än den licens man redan betalat för. Men jag är blott en bloggare, inte IP-jurist så ta nu inte mitt ord för att det är ok att göra säkerhetskopior.

Till sist

Själv använder jag inte kopieringsskydd (DRM) på de eboksfiler jag säljer.

Som eboksläsare laddar jag heller inte hem filer från piratsajter överhuvudtaget. Jag köper bara eböcker från etablerade, välkända näthandlare som jag vågar lämna mina bankkortsuppgifter till. Jag tror inte jag är unik på något sätt.

Här är vad jag känner om det hela.

Pirathysterin i Sverige är oerhört överdriven. Inga filmbolag har gått i konken, tvärtom. Inte datorspelstillverkarna heller. Böcker är sannerligen inte det hetaste en pirat är ute efter. Är du inte en jättekänd författare är risken inte stor att någon systematiskt börjar sprida din bok.

Om du hittar din ebok på någon skum boksajt du aldrig hört talas om rör det sig i de flesta fall om phisingsajter som är ute efter bokköparnas kontouppgifter, inte tjäna några futtiga spänn på din stulna eboksfil. Kom ihåg att de flesta eboksköpare bara handlar på sajter de känner sig trygga med. Sluta oroa dig för SuperCheapWorldEbooks.ru.

Även om du hittar filen på en torrentsajt betyder det inte det automatiskt att de flesta läsare nu hellre kommer att ladda ner filen från piratsajten än att betala för sig. Bry dig om de ebokälskare som betalar och odla dem istället för att ägna tid åt några få som inte är beredda att köpa.

Även när man ser att boken blivit nedladdad betyder det inte att någon faktiskt läst den. Vi snackar eböcker. Min Kindle är full av eböcker jag laddat hem vid gratiserbjudanden och reor men eftersom jag inte ser filerna längre har jag glömt vad jag har i eboksbiblioteket. Därför fortsätter jag att köpa ännu fler eböcker på ett helt annat sätt än jag köper tryckta böcker.

Lycka till med din eboksutgivning och gör vad du tror är bäst vad det gäller DRM.

© Tina Back 2017

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Facebookannons för bok – 1. Hur gör man?

En klassisk marknadsföringsmetod anpassad för den lilla budgeten, finns det? Tror du att annonsering är helt passé? Dags att tänka om. Prova och se om Facebookannonsering fungerar för din bok.

Varför ska man köra en annonskampanj?

Jag är egentligen tämligen skeptisk till hur stor effekt en annons kan ha när den placeras på klassiskt manér idag, dvs en gång i någon trycksak. I dagens medieflöde sorterar vi dessutom snabbt bort allt som ens luktar reklam.

Tre saker avgjorde att jag beslöt mig för att prova Facebook-annonsering: pris, räckvidd och att man kan ringa in sin målgrupp rätt väl – om de nu finns på Facebook!

Andra skäl till att köra en annonskampanj handlar egentligen om branding. Om att skapa ett varumärke och en förväntning kring den man är, det man kan och det man gör – inte främst för att sälja, men för att synas, som person, bok, förlag eller allt på en gång.

Ytterligare skäl att testa en kampanj är att man kan annonsera för att informera,  uppmärksamma och nöta in medvetenhet, inte bara krasst försöka kränga en produkt till reapris. Jag sänkte aldrig priset under FB-kampanjen t ex. Jag var nyfiken på om bokens normalpris låg rätt. De mest intresserade borde köpa vid rätt pris ändå tänkte jag. (Det gjorde de!)

Det kan absolut vara värt att prova annonsering för den som vill lära sig lite om riktad marknadsföring och vågar testa.

Efter slutförd annonskampanj insåg jag att det här fick bli en serie poster istället för en enda post. För mycket material att täcka helt enkelt.

Första delen är instruktionen hur man skapar en annonskampanj på FB nedan.

Andra delen handlar om vikten av att skapa en visuellt lockande annons.

Tredje delen i den här serien blir alltså en utvärdering av min allra första Facebook-annonskampanj. Det goda, det onda och det fula. Jag gjorde en del missar som lätt kan undvikas.

Så här gör man, steg för steg för att skapa en annonskampanj:

Skapa en Facebook-sida om du inte redan har en

Man kan inte skapa annonser utifrån sitt personliga Facebook-konto. Annonseringen länkas till ditt företag, din författarperson eller produktion, inte din privatperson. Skapa antingen en författarsida eller en sida specifikt för boken. Välj det som passar dig och boken bäst.

Det kostar inget att skapa eller ha en sida på Facebook.

Skapa en klickbar annons

Klicka på Skapa annons antingen i menyraden till vänster eller uppe till höger under den lilla trekantiga pilen (där man också loggar ut).

Bestäm annonskampanjens mål och skapa ett annonskonto

Här väljer man från en lång lista vad man vill kampanjen ska leda till. Mer trafik till Facebooksidan? Mer trafik till din webbsajt? Boosta dina bloggposter? Få folk att ta del av ditt försäljningerbjudande? Hitta potentiella gillare/följare/fans/köpare i ditt närområde?

När du bestämt dig för kampanjens mål, klicka på den blå Skapa Annonskonto-knappen.

Registrera annonskontouppgifter

Här registrerar du vilket land, valuta och tidszon annonskontot gäller för.

Eftersom Facebook inte har sitt huvudkontor inom EU behöver du fylla i ditt företags VAT-nummer om du har något.

Definiera annonsens målgrupp

Att skapa en FB annonskampanj har tre steg:

Kampanj → Annonsinställningar → Annons

I steget annonsinställningar beskriver du din målgrupp. Först bas-sortering:

  • Land: Man kan välja vilket land eller vilka regioner inom ett visst land.
  • Språk: Ställ in det språk målgruppen använder. Helst samma språk som annonsen använder. Förstås ☠
  • Ålder: Definiera vilka ålderskategorier du vill ska se annonsen.
  • Kön: Välj Kvinnor, män, okänt eller alla tre.

Nästa steg är mer specifik sortering. Här går man in på områden som intressen, utbildning och beteenden.

Tittar din målgrupp på dokumentärer eller dokusåpor? Har de läst historia på högskola eller läser de hellre om historia i veckotidningar eller månadsmagasin? Gillar de radio? Sport? Musik? Brott?

Tänk till om din målgrupp. Hellre lite för bred målgrupp än lite för smal. Samtidigt är en alltför bred målgrupp för kampanjen lite som att betala för tv-reklam – man måste inse att de allra flesta är fullständigt ointresserade av ens annons.

När man sorterat fram sin målgrupp (som går att ändra under pågående kampanj!) ser man ungefär hur många annonsen kommer att nå.

Ingen kampanj är perfekt från början. Samtidigt ska man försöka vänta 7-10 dagar för att statistiken som Facebook registrerar i ditt annonskonto ska bli tydlig. Om annonserna verkar ha dåligt genomslag, justera målgruppen eller byt annonsbild. Man behöver inte heller ha samma annons under hela kampanjen.

Ställ in var och hur annonsen placeras

Man kan ställa in väldigt exakt på vilka plattformar och apparater annonsen kommer att köras på. I mobilens Facebooknyhetsflöden, i Facebooks nyhetsflöden på datorn eller bara i flödets högerkant, på Instagram mm.

Klickar din målgrupp på annonser i högerkanten eller är det en dödzon för dem? Följer de personliga nyhetsflöden eller häckar de mest i olika grupper för att undvika politiskt tjafs, lunchbilder eller reklam? Olika varianter för nå maximal räckvidd för annonsen är att rekommendera.

Annonsbudget och schema

Ställ in daglig budget. Välj mellan forlöpande kampanj eller en tidsbestämd. Båda varianterna debiteras med ett bankkort. En tidsbestämd kampanj har en bestämd kostnad, en pågående kan dra iväg budgetmässigt om du råkar glömma bort kampanjen några månader.

Det går också att ställa in mer exakt under vilka tider annonsen visas med varierande kostnad. För förstagångsannonsören är det enklast att starta med en daglig budget och en tidsbestämd kampanj.

Jag provade en 14-dagars kampanj där den som klickade hamnade direkt hos näthandeln Bokus sida för den inbundna versionen av boken. Det hela gick loss på 325 kronor för hela kampanjtiden. Jämfört med en annons i dagspressen är det mycket prisvärt. Jag behövde sälja 4 inbundna exemplar för att börja gå med vinst.

Skapa annonsen

För själva annonsbilden, kom ihåg att det är på Facebook du annonserar. Med andra ord, undvik bilder med våld, sex, nakenhet, Facebooks™ egna ikoner och bilder, samt falska eller missledande påståenden.

Försök skapa en annons som väcker positiv nyfikenhet och/eller intresse. Locka folk att klicka.

(Här finns en hel post vikt åt själva bild- och textkompositionen för min Facebook-annons.)

Lägg till länkadressen dit du vill leda den som klickar: din Facebooksida, din webbsajt eller sidan där man kan köpa din bok hos näthandlaren.

Beställ annonskampanjen

Klicka på knappen Placera order och bli Facebook-annonsör.

Annonsen kontrolleras automatiskt. Det finns en del riktlinjer för hur mycket text det får finna på bilden t ex, men allt sådant står i det finstilta på kampanjsidorna.

Efter någon timma brukar man få besked att annonsen är godkänd. När en annons inte blir godkänd får man också besked, så att man kan försöka åtgärda felet. Vid problem blir man ett ärende hos en Facebook support-äkta människa.

Till sist

Att prova sig fram och lära sig bygga ett eget framgångsrikt varumärke på Facebook är något man kan ha nytta av överallt i mediasammanhang. Att kunna skapa annonser/info som får folk att reagera är en viktig kunskap att behärska.

I det sammanhanget är det förhållandevis billigt att testa din marknadsföringsmagi inför publik på Facebook. Kom ihåg att om det inte funkar är det bara att ändra och försöka igen.

Frågor, kommentarer, egna erfarenheter? Hör av dig i kommentarsfältet nedan.

Lycka till!

Den andra posten i den här serien handlar om vad man ska tänka på för att skapa en lockande annons.

Den tredje posten i den här serien är en utvärdering av min första 14-dagarskampanj för den oerhört smala och nischiga nyutgåvan av Lasse-Majas memoarer.

Varför Lasse-Majas självbiografi? Någon måste rädda en 184 år gammal svensk klassiker från glömskan med moderna medel och jag hittade tyvärr inga frivilliga för uppdraget.

© Tina Back 2016

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Facebookannons för bok – 2. Fixa lockande annonsbilder

Gör iögonfallande bilder för annonsering på Facebook. Man måste fånga ögat före man kan fånga intresset. Visuellt lockande bilder med kort direkt meddelande ger bäst resultat. Målet är att även den som inte klickar på din annons ska SE den och MINNAS den till senare – helst på ett positivt sätt.

FB annonsbildsstorlek: Bredd 1200 pixlar, höjd 628 pixlar (2016).

  • Visuellt intressanta bild/bilder.
  • Rätt färgkombo för genren.
  • En slogan eller tag line

Steg 1 – bild 1

Mitt tänk: En blick ska räcka för att se vad annonsen handlar om: Bok

För de flesta är en bok forfarande ett tredimensionellt objekt. Visa hellre en tryckt bok än bara en framsida.

Jag har ett lager av inbundna böcker så därför valde jag att visa just en inbunden variant, även om boken också finns som pocket och ebok. Bilden nedan är fixad i datorn och inte ett foto.

Här är en snabbintroduktion till bok-mockupens underbara värld om hur man kan göra proffsiga marknadsföringbilder av sin bokprodukt.

Boken blev nästan snyggare än i verkligheten efter mockup-makeovern i Photoshop.

 

Det finns andra som säger att det är bättre att sälja bokens innehåll än själva produkten.

En actionscen ur en spännande bok skulle säkert få ännu fler att reagera. Tänk film när det gäller det visuella. Dramatik och spänning gör folk nyfikna. Exotiska miljöer likaså. Fånga tittarens intresse. Hur såg den senaste bilden ut som du klickade på? Varför?

Jag var sent ute och ville hinna köra igång annonskampanjen under den sista delen av julklappssäsongen. Jag hann inte komma på något bättre än att visa boken just då. I nästa kampanj ska jag försöka spela mer på dramatiken i boken. I nästa kampanj ska jag inte börja förberedelserna samma dag jag startar kampanjen.

Steg 2 – bild 2

Bakgrundsbild eller blickfång nummer två. (Eventuellt. Ibland är en bild absolut tillräckligt).

Försök hitta en bild som sätter både stämning och genre.

I mitt fall är boken Lasse-Majas memoarer, så en bild på huvudpersonen eller någon som verkar vara Lasse-Maja hjälper till att berätta något.

Jag provade också med en tidstypisk landskapsmålning för att ange att det är frågan om en historisk bok.

Utgå från hur man bäst gör boken aptitlig och dramatisk visuellt och testa dig fram.

Vilken färg dominerar i bokens genre?

Det här kan verka som en bisarr fråga, men den som brukar köpa spänningsböcker kopplar ihop de typiska dova spänningsfärgerna med sin favoritlektyr och den som föredrar chicklitt tittar extra när favoritböckernas typiska färgkombinationer flimrar förbi i FBs nyhetsflöde.

Det här gäller förstås bildens motiv också. Vapen och nattlig, regnvåt asfalt lovar något helt annat än softade delar av välformad anatomi i kombination med sidenlakan.

Använd potentiella läsares intränade färg- och bildkunskap till din boks fördel. Man har större chans att fånga någon som tillhör rätt målgrupp om annonsen ser rätt ut – för dem.

Steg 3 – Tagline eller slogan

För just böcker är en kort, koncis intresseväckande mening inkluderad i bilden guld.

Ni vet, den där raden på filmaffisher eller bokens framsida som får en att vilja se eller läsa NU. Aliens ”I rymden kan ingen höra dig skrika” är ett klassiskt exempel. Lägg till en sådan rad på din annonsbild och fler kommer att lockas att ta reda på mer genom att klicka.

Själva annonsposten har sedan en rubrik överst som man ställer in under beställningen. Där skriver man t ex bokens namn, eller Författare Författarens senaste eller årets/säsongens/veckans erbjudande.

Här kan man också lägga till ett par finstilta rader om boken/erbjudandet/produkten. Man får inse att de flesta inte kommer att klicka, så försök hålla det finstilta meddelandet kort så att det får plats utan att man behöver trycka på det avtändande ‘Mera‘, för då har du genast lagt till ett klick till en manöver där ett klick alltid är optimalt.

De första annonsbilderna

Här är kampanjförsök 1, de första fyra versionerna med samma textrad. (Det var jultid, därav allt det röda.)

Jag misstänkte att min målgrupp var äldre och historieintresserad och höll det hela lite konservativt och klassiskt stramt.

Kom ihåg att det stod Lasse-Majas legendariska memoarer precis ovanför bilden.

Efter halva tiden (7 dagar) bytade jag mot:

Den sista annonsen fick tredubbelt bättre gensvar. Det var helt enkelt en tredubbelt bättre annons.

Lärdom: Prova olika varianter och se vilka som genererar mest respons.

Det är beroendeframkallande att sitta och kolla av FB-statistiken dagligen och stundligen och sedan kolla mot ny försäljning. Försök att komma ihåg att det tar ca 7-10 dagar före statistiken börjar visa något man kan se som en trend.

Lycka till!

Den tredje posten i den här serien är en utvärdering av min första 14-dagars kampanj för den oerhört smala och nischiga nyutgåvan av Lasse-Majas memoarer.

 

© Tina Back 2016

 

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Författar-webbsajt eller bok-webbsajt?

lm-hemsida2

Ett eget utrymme på nätet ger en fantastiskt möjlighet till marknadsföring. Bäst av allt, du har kontroll över vad som visas och vad som finns tillgängligt på ett helt annat sätt än om du använder en layoutmässigt låst plattform som t ex Facebook.

Facebook har ändrat sina algoritmer genom åren och är inte längre ett särskilt bra verktyg för synlighet. Det är enkelt att sätta upp en FB-sida, men få ser idag dina uppdateringar i sina flöden även om de en gång gillat sidan.

Skapa gärna en FB-sida, men länka till nyheter på din egen webbsajt i posterna.

Det finns två varianter av egen webbsajt för marknadsföringsändamål; för författaren eller för boken.

Författarwebbsajt

Om du är författare och tänker skriva många böcker är en författarwebbsajt det självklara valet. Skaffa en domän i ditt författarnamn. På författarsajten samlar och uppdaterar du all information om dig och dina böcker allteftersom. Media kan hämta din författarbiografi i kort-, mellan- och lång form och ladda hem högupplösta foton av dig och bokomslagen, kontaktinformation och kontaktinformation på engelska (den här sidan kallas ofta pressrum på svenska). Om något utländskt förlag/agent blir intresserade av att ge ut din bok utomlands – gör det enkelt för dem att kontakta dig via din webbsajt.

För faktaboksförfattare som också ger kurser, håller föreläsningar eller helt enkelt är landets online-expert på minigrisar, glutenfritt eller resmål är en webbsajt med en aktiv blogg en av grundstenarna. Dels skapar bloggposterna trafik och trogen publik, dels kan man samla ihop bloggposterna till nästa bok.

Skönlitterära författare verkar oftast blogga om skrivande, vilket i och för sig kan vara intressant för andra som skriver men lätt blir enahanda. Hellre inte blogga alls än en 74:e post om gestaltande. Å andra sidan visar undersökningar att man aldrig kan gå fel med katt och hundbilder.

Det finns skönlitterära författare som bloggar kontinuerligt. Science fictionförfattaren John Scalzi och Neil Gaiman t ex, men de bloggar sällan om just skrivande utan om andra saker. Bloggen fungerar i bästa fall som en bro mellan författaren och fansen.

Den författare som gillar att blogga lägger till en blogg på sin hemsida helt enkelt.

Ett vanligt tips är att be besökare signa upp sig för nyhetsbrev, som i sin tur är ett sätt att få fansen att köpa boken direkt när den släpps så att den åker uppför topplistorna med raketfart.

Kolla andra författares webbsajter för tips, men också saker som kanske inte passar dig.

Basinnehåll för författarwebbsajt:

  • Landningssidan (Hem) ska göra det solklart att besökaren hamnat rätt. Författarnamnet i stora bokstäver. Ett foto av författaren. Bilder på bokomslagen och gärna extra fokus på nästa/senaste mästerverket.
  • Bokbeskrivningar och länkar dit boken kan köpas och/eller webbutik.
  • Nedladdningsbar 1-sidas pressreleaser för senaste böckerna med innehållsbeskrivning, bokfakta och kort info om författaren.
  • Flik med kontaktuppgifter på svenska och engelska.

Bokwebbsajt

Om du bara tänker ge ut en bok eller om du funderar på att bli förläggare funkar en separat bokwebbsajt bättre. Förlaget är för det mesta helt ointressant för journalister, bokköpare och läsare. När de googlar efter att ha hört om boken är det knappast förlagsnamnet de kommer att söka på, eller hur?

Skaffa en domän i titelns namn, de troligaste sökorden eller förlagets namn om planen är flera böcker.  Det är enkelt att lägga till en separat boksajt i form av en blogg kopplad till förlagsdomänen. Och sedan ytterligare en blogg för nästa bok, osv.

Om du inte är webbdesigner gör många webbhotell det enkelt att lägga till en blogg under domänen med en mall hämtad från WordPress eller någon annan stor webbsajt/bloggplattform. Bara för att man utgår från en bloggdesign betyder inte det att man måste blogga och konstant fylla på med nytt innehåll. Tvärtom. Boksajten kan vara statisk. Se bara till att all nödvändigt info finns för den som vill kontakta dig.

Håll designen enkel. Menyraden ska helst bara ha ett fåtal alternativ eftersom syftet är att besökaren direkt ska hitta vad de letar efter. En landningsida (Hem), en sida för media (pressrum) och en sida med kontaktinformation räcker ofta. Vill du blogga kontinuerligt lägger du till en sida för bloggen.

Bokwebbsajten för nyutgåvan av Lasse-Majas besynnerliga äventyr är en gratis WordPress-blogg som ligger under företagsdomänen Nordlitt (URL: http://lasse-maja.nordlitt.com/ ).

Så här ser övre delen av landningssidan/hemsidan ut. Det finns inte mycket att tveka över.

lm-hemsida2

Använd sajten som informationsbas, inte ren säljsajt. Kom ihåg att sajten är till för både journalister och nyfikna läsare som funderar på att köpa boken.

Meningen är att den som besöker sajten ska få all information man söker på ett lättåskådligt sätt. Bjud gärna på extra information i små visuellt behagliga munsbitar. Försök bygga en mysig koja för allting som har med boken att göra. Målet är att det ska vara kul och kravlöst att klicka på olika saker på sajten.

Gärna en trevlig webb-butik eller länkar till bokens sida hos de vanligaste näthandlarna.

Målet är att besökaren ska få en positiv känsla som spiller över på allt som har med boken att göra.

Så här ser extramaterialet ut längre ner på landningssidan:

lm-hemsida3

Två av posterna på bokwebbsajten ovan är ren bokfakta, tre är saker som inte finns med i boken, en är personinformation. Extramaterialet gör webbsajten värd att utforska.

Basinnehåll för bokwebbsajt:

  • Landningssidan (Hem) visar att besökaren hamnat rätt. Rätt ord som talar om vad sajten handlar om. Bilder på bokomslaget.
  • Flik för Media eller Pressrum där den lataste journalisten i världen kan hitta allt som behövs för att klippa och klistra ihop en artikel om boken utan att kontakta någon överhuvudtaget: beskrivning av boken, bokens tillkomst, foton, citat, osv.
  • Bokfakta som isbn, bokformat, distributörer ifall en intresserad återförsäljare hittat till sajten.
  • Flik med kontaktuppgifter på svenska och engelska.
  • Flik med länkar till nätbutiker där boken kan köpas och/eller webbutik.
  • Nedladdningsbar pressrelease.

Vare sig du väljer att skapa en författar-webbsajt eller en bok-webbsajt, kom ihåg att de inte är huggna i sten. Är det något som inte fungerar? Gör om. Låg trafik? Testa nya grupper i sociala media att posta länkar till bloggen i och se om du får fler besökare. Förändra blogginnehållet, testa att byta bilder.

Nutidsmänniskans kanske har begränsad uppmärksamhet, men både författare och böcker har lång livslängd. Det kan ta lite tid att forma en online-identitet som passar både författaren, boken och besökaren, men att inte vara googelbar idag är ohållbart.

 

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Proffsig produktbild av din bok – använd en mockup

mockupx3

Att kunna visa en proffsig produktbild på din bok är en viktig del av marknadsföringen. Men vad gör man om man inte är proffsfotograf? Med tillgång till Photoshop och en bra mockup-mall går det att få imponerande resultat.

En mockup är på vanlig svenska en prototyp eller en modell som realistiskt och professionellt visar en produkt som kanske fortfarande bara är på idéstadiet.

Mockups är vardagsmat inom annonsvärlden idag. Uppslagna glansiga magasin, skärmar med märkets info, mobiler som visar specifika saker på skärmen, tröjor, muggar, bilar och – böcker. Nästan ingen hyr en fotograf för de här jobben längre. Man gör dem snabbt och relativt enkelt i datorn istället.

mockup1På bilden ovan är både rapportomslaget och bilden på skärmen utbytbar. Ni hittar mer av samma hos Mockupworld.co.

En snygg produktbild är ett lyft för hemsidan, i annonser, rollups, broschyrer och pressreleaser. En liten investering i rätt mockup och resultatet ser att ha kostat mångdubbelt mer.

Gör en mockup för din bok

Ingredienser:

  • Bild på bokens omslag (300dpi om produktbilden ska tryckas)
  • Photoshop + baskunskaper i programmet
  • Mockupfil i .psd (ofta en bild med många lager för bildens olika delar och skuggor)

Börja med att googla mockup book. Man får tyvärr inte napp om man googlar på svenska på det här området.

Det finns gratis och köpvarianter av mockups. I båda fallen är det bäst att läsa det finstilta om vilka villkor som gäller för användandet av mockupfilen.

Mockup-mallen i bokexemplet i början av artikeln hittas hos Dealjumbo.com. Allt som krävdes för att få tillgång till en gratis mockup var att sajna upp sig till ett nyhetsbrev. Free Creatives samlar flera olika mockups av olika slag. Det finns många fler än de som nämnts här. Man letar tills man hittar den typ av mockup man vill ha: Framsida, fram- och baksida, uppslagen bok, pocket, inbunden, rapport och tunna eller tjocka bokvarianter, med bakgrundsmiljö eller utan.

I korthet klistrar man in omslagsbilden i lagret ovanför det lager man vill att bilden ska smälta ihop med i mockup-mallen och anpassar storleken grovt.

Googla How to Insert Your Art into a Mockup Template eller mockup tutorial, så hittar man YouTube-filmer som visar hur man gör.  Beroende på vilken version av Photoshop man använder kan en del detaljer skilja sig åt.

Här är några fler varianter gjorda med samma mockup-mall:

lm-books-mockup-yellow lm-books-mockup-red

lm-books-mockup-orangelm-books-mockup-green lm-books-mockup-blueLycka till med dina egna mockup-bilder!

© Tina Back 2016

 

 

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Save

Vilket bokformat är bäst?

800px-A_tower_of_used_books_-_8443© Jorge Royan / http://www.royan.com.ar, via Wikimedia Commons

Det här är en fråga med ett självklart svar: Det bästa bokformatet är det läsaren vill ha. Det är också sant att ju fler format boken finns i, ju större chans att någon köper. Nu är det inte kostnadsfritt att lägga upp en bok som inbunden, pocket, pod, ebok och ljudbok. Vilka format ska man satsa på som indieutgivare?

Det beror på. Bilderböcker för barn vill de flesta ha i inbundet format. Erotik säljer bäst som ebok. Deckare säljs i störst volym som pocket. För utgivaren brukar vinstmarginalen vara störst på eböcker och inbundet.

Stora förlag samarbetar med de fysiska handlarna och släpper normalt den dyrare inbundna upplagan först och om det ger tillfredställande försäljningsresultat släpper man sedan boken i det mer populära och plånboksvänliga pocketformatet.

Alla parter i den traditionella tryckbokskedjan tjänar mest på inbundna böcker och därför kör man på i invanda spår. Även när det står klar att man kunde sälja tusentals pocket genast låter man medvetet den inbundna boken få sin egentid.

Det måste fungera eftersom metoden fortgår, men det måste också finnas många fall när det inbundna formatet kostar mer än den smakar. Någon skulle köpt boken som pocket direkt, men eftersom det rör sig om ett halvår-ett år tills pocketsläppet har personen glömt boken när den väl kommer ut i läsarens rätta format.

Som egen utgivare och mikroförlag är man delvis i en annan sits. Man siktar på att gå med vinst. Beroende på bokens genre kanske inte inbundet är en bra idé överhuvudtaget. Standardpocket som pod tjänar man ingenting på, där är storpocket det enda ekonomiskt vettiga alternativet. Ljudbok har en viss tillverkningskostnad, men är det snabbast växande boksegmentet. Både ljudbok och ebok är en engångskostnad produktionsmässigt. När filerna är färdiga tar lagret aldrig slut.

Gör alltid en ebok – det billigaste alternativet. Se till att eboken finns tillgänglig på biblioteken. Eboken kostar så lite i förhållande till hur långt den kan spridas och hur länge.

Om din budget är begränsad, välj sedan ett tryckt format. Välj format efter vilken typ av bok du ger ut. Vad föredrar majoriteten av läsarna? Inbundet är inte alltid självklart. Å andra sidan, kommer du att sälja tillräckligt många fler ex av pocket för att ta igen marginalen du skulle haft vid försäljning av inbundet? Är ditt mål försäljning eller att nå ut maximalt?

Om boken är av en typ som går bra som ljudbok, gör en ljudbok om du har råd och kan nå ut genom näthandlare och prenumerationstjänster som Storytel.

Ge ut boken i ett digitalt och ett tryckt format. Om inte genast, så på sikt. Tryckboksepoken är över. Begränsa dig inte till de fysiska bokhyllorna av gammal vana.

 

Save

Save

Vilken typ av bokdistribution ska man välja?

Memobottle-a-book-sized-water-bottle

Jag vill gärna tipsa om Kristina Svenssons utmärkta översikt som besvarade  många av mina frågor kring bokdistribution av en tryckt upplaga. Artikeln går igenom när och varför det kan vara en god idé att anlita en distributionstjänst istället för att sköta frakten själv.

Att anlita en distributör är också en förutsättning för att ha en chans att få in sina böcker hos bokhandelskedjorna. Bokhandlarna betalar nämligen frakten av böcker till butiken och de föredrar att ha kontakt med ett fåtal stora aktörer än många små.

– Kristina Svensson

En grundförutsättning om man vill öka chanserna för ett centralt inköp från den fysiska handeln alltså.
Ännu ett skäl att införskaffa ett ex av #Författarboken alltså.
Läckra flaskor för alternativ distribution genom flaskpost hittas här. Den som lyckats få ner en bok i flaskan kan vänligen höra av sig till mig om hur man gör. Tack på förhand.

 

Save